Visa bildtextDölj bildtext

Gotland, 1980-85 ca, ICA Dahlström, handlarparet utanför butiken.

ICA Kulturen

ica-idén och
ICA-kulturen

Från det att ICA-idén formulerades 1917 har ICAs kultur utvecklats. Hur mycket lever arvet efter Hakon Swenson kvar, och hur har andan och företagskulturen utvecklats genom åren?

läs om hur ICA-kulturen utvecklats:

Biträdets nya kläder

Först på 60-talet fick anställda i ICA-butikerna möjlighet att bära enhetlig klädsel – innan dess hade de valt själva, oftast vita rockar. De nya uniformerna var bredrandiga på längden.

Karl Gerhard på Eol

År 1963 var det 25 år sedan Ekström & Lefflers AB ombildades till inköpscentralen AB Eol. Detta firades med en stor fest på Svenska Mässan, vid vilken ingen mindre än Karl Gerhard framträdde.

ICAs tillkomst, en omöjlig idé?

ICAs tillkomst och uppbyggnad har beskrivits som förverkligandet av en omöjlig idé. Detta kan tolkas båda organisatoriskt och finansiellt. Organisatoriskt bestod svårigheten i att få individualistiskt inriktade köpmän att samarbeta. Finansiellt bestod svårigheten i att skapa kapitaltillväxt för att utveckla rörelsen.

Hur viktig var Hakon Swenson?

Det behövs ingen ingående läsning av litteraturen kring Hakonbolagets eller ICA-rörelsens uppkomst och utveckling för att konstatera att Hakon Swenson tillskrivs en stor betydelse.

Gemensam kultur genom ICA-tidningen

”Samverkan är kraftkällan” poängterades redan i ett av ICA-tidningens allra första nummer 1941. Tidningen skulle vara en sammanbindande länk mellan de dåvarande inköpscentralerna och landets alla butiksmedarbetare.

ICA-idén i modern tappning

Kärnan i ICA-idén är entreprenörskapet kombinerat med samverkan. Efter mer än nittio år är idén densamma, men i vardagen har entreprenörskapet förstås förändrats på många sätt. Jag brukar säga att det inte är frågorna som ändras, utan svaren.

Personkulten kring Hakon Swenson

Det är inte ovanligt att stora och lyckade företagsbyggen förknippas med säregna och ofta mytiska grundargestalter. Inom ICA är denna person Hakon Swenson, grundare av AB Hakon Swenson (kallat Hakonbolaget) och förespråkaren för den idé som ligger till grund för ICAs utveckling.

Nils-Erik Wirsäll om ICA-idén

Nils-Erik Wirsäll var verksam i ICA 1937–84, varav sex år som vd i ICA AB och ICA Förbundet.

Entreprenören viktig för ICA

Det sägs ofta att en entreprenör är en person som ser möjligheter där andra ser problem. I så fall var Hakon Swenson från Västerås – mannen bakom ICA – ett riktigt praktexemplar. Swensons idé var att få tusentals självständiga entreprenörer att samverka i ett gemensamt företag för att på så sätt effektivisera sina inköp.

Eol-andan

I början av 1940-talet började Eols personalklubb ge ut tidskriften Eolkamraten, som bland annat behandlade företagsnyheter, festligheter, personalidrott och resor.

SV:s 25-årsjubileum

Den 8 juni 1947 firade AB Speceristernas Varuinköp (SV) sitt 25-årsjubileum. SV hade vuxit enormt sedan det anspråkslösa 10-årsfirandet år 1932. Med över 600 anslutna köpmän, ett industrialiserat bageri och en omsättning på över 50 miljoner kronor var man nu ett betydande företag och önskade också befästa detta med ett stort firande.

Hakonbolagets 50-årsjubileum

År 1966 tillsatte Hakonbolaget en kommitté för att planera firandet av bolagets 50-årsjubileum. De huvudsakliga jubileumsaktiviteterna beslöts förläggas till år 1968. På samma sätt hade man förlagt 25-årsfirandet till 1943 – något märkligt när AB Hakon Swenson faktiskt grundades 1917 …

Eols sånger

”Hej å hå, Eoliter, Eolträffen ingen sviker.” Så lyder inledningen till en av de många bordsvisor som brukade sjungas vid de årligen återkommande höstträffarna som ordnades för Eolbolagets personal.

Drinken ICAnderkick

Den mångårige ICA-medarbetaren Carl-Erik Eliason från Borlänge ger nedan en intressant skildring av hur 1970-talets ICAnderträffar gick till. Vidare berättar han historien om den s.k. ICAnderkicken.

Förlagets julfester

Vid många arbetsplatser brukar en regelbundet återkommande personalfest spela en viktig roll för de anställdas inbördes kontakter och för den speciella anda som uppstår inom företaget. Ändå bevaras sällan handlingar från sådana tillställningar.

ICA-marschen på Eolstämman 1951

Bland de fyra regionbolagen i ICA, är Eol det som har lämnat efter sig flest egenskrivna sångtexter. Vid Eol-träffarna (som hölls med handlarna inom regionen) fanns alltid ett sånghäfte och oftast sjöng man om det egna bolaget och om ICA.

ICA-tidningens fjällresor 1948–1950

Teambuilding är en modern term för ett redan väl beprövat koncept. Iklätt ICA-rörelsens språkdräkt stavades det fjällresor.

ICAs studieresor

Internationella kontakter och samarbete har tidigt spelat stor roll för ICAs utveckling. Nils-Erik Wirsäll menar att man inte nog kan betona betydelsen av att bygga upp och hålla levande sådana kontaktnät.

Studiebesök i Uppsala 1949

Under årens lopp har inte bara representanter för ICA och dess föregångare besökt inköpscentraler, grossister och tillverkare världen över. Utbytet har också inneburit att åtskilliga delegationer också sökt sig till Sverige.

Amerikansk ring återfunnen i Västergötland

Inköpscentralernas ledningar skickade med jämna mellanrum ut rundskrivelser till de anslutna handlarna, där man informerade om aktuella händelser och varor. Bland Hakonbolagets cirkulärskrivelser från 1940, mitt bland ledningens reflektioner kring den ekonomiska konjunkturen och sillmarknaden i landet, återfinns följande juvel.

ICA ärver familjebibel

I äldre tider kunde den känslomässiga bindningen till ett företag vara mycket stark, vilket andan inom Hakonbolaget är ett tydligt exempel på.

Så har ICA sett på framtiden

”Även om många ungdomar får uppleva år 2000, ligger tidpunkten långt bortom den period vi idag med sannolikhet kan överblicka.” Det är ICAs förre vd och store visionär, Nils-Erik Wirsäll, som ändå – för drygt 30 år sedan – försöker se in i framtiden.