Entreprenören
viktig för ICA

Det sägs ofta att en entreprenör är en person som ser möjligheter där andra ser problem. I så fall var Hakon Swenson från Västerås – mannen bakom ICA – ett riktigt praktexemplar. Swensons idé var att få tusentals självständiga entreprenörer att samverka i ett gemensamt företag för att på så sätt effektivisera sina inköp.

Sundsvall, 1943, Sundlings Matvaruaffär, interiör med handlaren.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA Hakon AB

Motiv-ID: DA1900-8688-ICA002053

Fotograf: Okänd

Tidpunkt år från: 1943-01-01

Tidpunkt år till: 1943-01-01

Verksamhet: Sundlings Matvaruaffär

Ort: Sundsvall

Sökord: Butiker

Bildtext: Sundsvall, 1943, Sundlings Matvaruaffär, interiör med handlaren.

Beskrivning: Köpman Volger Sundling i sin gamla butik. Butiken är, liksom butiker över hela Medelpad, nyansluten till Hakonbolaget.

DEN OMÖJLIGA IDÉN

Det kan ju låta enkelt. Men det finns en hake: Den typiske handelsmannen är ofta en individualist som sätter stort värde på sin självständighet. Han eller hon lever för sin butik och vet att framgången bygger på att själv få ta ansvar för verksamheten och att få utveckla sina relationer till kunderna. Hur ska man få handlarna att samarbeta i ett gemensamt företag? Chefredaktören på Vestmanlands Läns Tidning, Anders Yngve Pers, myntade 1960 uttrycket ”den omöjliga idén” om tanken bakom ICA.

Men den omöjliga idén har visat sig möjlig – ja, till och med mycket framgångsrik. Det beror på att ICA-rörelsen hela tiden har lagt sig vinn om att värna den enskilde handlarens – entreprenörens – självständighet. ICA är inget kedjeföretag, där den enskilda butiken är underordnad helheten. ICA är ingen kooperation där alla handlare äger andelar i alla butiker. ICA är ingen partihandel som är en extern motpart till detaljhandeln. ICA är något annat – nämligen en samverkan kring bland annat inköp, marknadsföring och butiksutveckling.

FRIVILLIGHET

Den viktigaste förutsättningen för att kunna lyckas med den omöjliga idén har varit att den bygger på frivillighet – ingen handlare tvingas göra sina inköp på ett visst ställe. Och för att nå framgång med frivillighet måste den enskilde handlaren ha en direkt nytta av samverkan. ICA måste erbjuda villkor som är bättre än konkurrenternas.

Hakon Swenson startade Hakonbolaget – föregångaren till ICA – 1917 och ICA AB bildades 1938. I alla typer av organisationer finns en risk för byråkratisering – att de ursprungliga idealen med tiden tunnas ut och att organisationen i sig börjar bli ett mål snarare än ett medel.

För att kunna vidmakthålla ICAs vitalitet och utvecklingsförmåga är det viktigt att hela tiden slå vakt om entreprenören – att ge möjligheter för ICA-handlaren att utvecklas och söka nya vägar.

HANDLARNA BESTÄMMER

Det är också viktigt att det är ICA-handlarna själva som får sätta sin prägel på organisationen. Därför är det alltid aktiva ICA-handlare som utgör majoritet i de beslutande organen. Och därför har ICA Förbundet tillkommit som en medlemsorganisation för aktiva handlare. ICA Förbundet är uppbyggt som en folkrörelse med en regional och central organisation. Förbundet utgör en viktig delägare av ICA och en garant för att ICA-idén hålls levande.

Hakon Swenson beskrev 1942 de motiv som låg bakom ICA och dess föregångare så här:

Den detaljhandel, som drevs i små enheter och anspråkslösa former kände sig utdömd, och köpmännen voro ofta rådvilla och modlösa. Många sågo med oro konsumentkooperationens terrängvinster och fruktade, att dess organisationsförmåga och målmedvetna propaganda skulle helt kväva den enskilda handeln. Boten måste naturligtvis sökas i samarbete mellan de inbördes splittrade köpmännen, och de fingo snart ledare, vilka samlade dem till organisation och propaganda, som tog sikte på att bevara den enskilda företagsamheten och värna dess existens. För min del var jag bland dem, som trodde, att handeln också behövde förnyelse och att villkoret för dess fortvaro var att tillägna sig sådana framsteg, som medtävlarna började genomföra.