Allt som gått
att köpa.

Hälsosam vänskap

Det är mycket tack vare ICA som Oatly gått från att vara ett litet forskningsbolag vid Lunds Universitet till att bli Europas ledande aktör inom havrebaserade mejeriprodukter.

Trångt i hyllan

Explosion av antalet varor, livsmedel i många olika prisklasser, större butiker, ekologiskt och microanpassat, allt fler egna märkesvaror. Mycket har hänt i ICA-butiken under senaste decennierna.

När mellanölet drabbade landet

I mitten av 1960-talet lanserades mellanölet i svenska butiker. I början såldes den 4,5 procent starka ölvarianten utan åldersgräns och hela landet drabbades av mellanölsfeber.

Livet på en pinne

Sveriges första pinnglass ”Puck” blev lösningen på Mjölkcentralens överskott av mjölkfett.

Smaklösa ransoneringar utan guldkant

När ransonering på matvaror infördes i krigstider infördes tvingades butikerna att tänka nytt.

Fräscht, fräckt och fryst

1900-talets förändrade matvanor

I barndomens välsorterade speceriaffär (1930- eller 1940-tal) fanns blå spagettipaket som var halvmeterlånga och importerade från Italien, men Birgitta Conradsons familj åt mest de vardagliga makaronerna. Vi är alla konservativa beträffande våra matvanor. Samtidigt har dessa förändrats i takt med samhällsutveckling och butikernas ökade utbud.

Varor på landet kontra staden 1920-1980

Lanthandeln och stadens butiker hade på 1920-talet skilda karaktärer. På landet hade butikerna formen både av speceriaffär och diversehandel. Här kunde konsumenten dels köpa förnödenheter i lösvikt, såsom kaffe, socker och kryddor, dels specialvaror till hemmet, såsom en spade till åkern eller klädesplagg.

Leverantörer frågas ut av Sifo

År 1982 beställde ICA en Sifo-undersökning för att se hur dess leverantörer betraktade bolaget och dess konkurrenter. Bland rent leverantörsspecifika frågor skymtar även en mer allmän uppfattning om ICA fram.

Krävande fruktimport

Per-Olov Andersson är en av ICAs pionjärer vad gäller import av frukt. Han har bl.a. varit med under ICA Banans första år samt har under många år arbetat med ICA Eols fruktimport, som skedde parallellt med ICA Frukt & Grönts verksamhet, som då omfattade grönsaker och svenskodlad frukt.

ICA Banan

Så länge bananer fraktades på stock hade Salénrederierna i det närmaste monopolställning på importen till Sverige. När transporterna 1962 började ske i kartong kunde flera andra svenska företag importera, däribland ICA.

ICA Frukt & Grönt

ICA Frukt & Grönts historia är full av dramatik. Inget annat dotterbolag har haft så lite erfarenhet av sin verksamhet när den igångsattes, och så stark utveckling på försäljningen.

Nyheter i sortimentet under 1980

En av våra vanligare ostar, feta, betraktades i Praktiskt Butiksarbete nr 4, år 1980 ännu som en exotisk nykomling, tillverkad i Danmark eller Österrike, men med ett förflutet i Östeuropa. Grekland nämns inte alls …

Djupfrysta, levande fiskar år 1955

ICAs kongresser och stämmor innehåller av tradition inte bara förhandlingar och middag, utan dessutom intressanta föredrag och debatter. Ofta har perspektivet riktats mot framtiden och debattörerna har tillåtits att ta ut svängarna ordentligt, vilket var fallet år 1955.

Dammsugaren ICA

Idag är dammsugaren var mans egendom. Få kan tänka sig städningen utan den. Dammsugaren har blivit en del av det svenska folkhemmet. Men på 1930-talet var dammsugaren en dyr investering som var långt ifrån var mans egendom.

Från lösvikt till paketerat

Långt in på 1930-talet såldes det mesta i våra livsmedelsbutiker styckevis eller i lösvikt över disk. Allt skulle vägas och paketeras, vilket tog tid. Förpackningar i små enheter, kom successivt med industrialismen.

ICA-tidningen lanserar nya varor

När ICA-tidningen hade passerat sina tjugofem år, gjordes 1967 en enkät om dess läsvärde. Närmare 90 % av prenumeranterna åtminstone bläddrade och läste något i varje nytt nummer. Sannolikt noterade man nyheter, nya varor, ny teknik och fräscha butiksinredningsidéer. Och inte minst reklamen om nya varor.

Egna varumärken

Många av dagens konsumenter förknippar nog ICA främst med varumärken som ICA, Skona eller Euroshopper, eller kanske med märken som försvann för ett par år sedan, som ICA-handlarnas eller BOB.

Dagens mat- och varutrender

ICA-handlaren brukar vara lyhörd för vad som ligger i tiden. Idag är det mycket fokusering på mat, och utbudet har blivit större och kvaliteten bättre. En av trenderna är närproducerat.

Reklamen för Luxuskaffet 1920–1930

När Luxuskaffet introducerades på den svenska marknaden, lanserades det som ett kaffe av högsta kvalité. Men det var inte bara den goda och fylliga smaken och som lyftes fram. Hakonbolaget ville även koppla samman kaffet med den nya, moderna kvinnorollen.

1990-talets köpvanor

Ett ökat intresse för miljö och hälsa i samband med maten avspeglas tydligt i ICA:s interna tidning Praktiskt Butiksarbete under 1990-talet.

Mattrender under 1980-talet

I tidningen Praktiskt Butiksarbete kunde man läsa om allt som rörde skötseln av en livsmedelsbutik. Etnologen Birgitta Conradson har lusläst gamla årgångar och berättar utifrån det om de svenska mattrenderna.

Lösviktsgodiset slår igenom på 1980-talet

Idén att sälja godis i lösvikt, där kunden själv plockar ur sortimentet, uppstod när livsmedelsverket år 1985 rekommenderade hälsovårdsnämnden att tillåta denna typ av försäljning – under förutsättning att produkterna var hygieniskt placerade, att konfektyren låg i separata behållare och endast fick plockas med hjälp av en slev eller skopa.

Konserver och Bullens pilsnerkorv

De flesta hushåll har ett lager av konserver i reserv i sitt skafferi eller i kylskåpet. Burkarna kan vara bra att ha. Man har bråttom, det är tomt i frysen eller man får det där oväntade besöket. De första konserverna i Sverige dök upp i handeln under sent 1800-tal, men först på 1930-talet började sortimentet växa.

EMV-rallyt för de egna märkesvarorna

År 1994 var ett storsatsningens år för ICAs egna märkesvaror (EMV). Sex ICA-lastbilar, ombyggda till rullande kurslokaler, gav sig under våren ut på vägarna för att möta ICA-handlarna och informera om de egna märkesvarornas betydelse och profilering.

Från snabbmat till färdiglagade rätter

Idag köper vi vackra kokböcker och kockarna står i kö till tv-kanalernas matprogram för att lära oss sina konster. Ändå blir vardagsmaten oftast något som tillagas snabbt eller köps färdigt för uppvärmning.

Kungliga varumärken

Kung Gustafs lättrökta brissling ”i finaste tomatsås” tronar på butikshyllan mellan tonfisken och fiskbullarna. Förr var det sardiner i dessa kungliga burkar. Några hyllor bort hittar man Kung Oscar ”välkryddade” pepparkakor från Göteborgs Kex. Det är två svenska kungar, far och son, som ofta fått låna ut sina namn i marknadsförande syfte.

Mjölkförpackningens historia

Minimjölk, lättmjölk och vanlig mjölk i sin röda pappkartong finns numera både i livsmedelsbutiker och på bensinstationer. Så var det inte för drygt femtio år sedan, då mjölken inte fick säljas med andra varor utan endast i särskilda mjölkbutiker.

BRA-produkter med nyttobakterier

Tisdagen den 8 mars 1994 var det premiär för ICAs egna mejeriprodukter BRA-mjölk och BRA-fil. Marknadsföringen inför rikslanseringen hade varit intensiv med annonser i veckopress och utomhusreklam, med skyltning i butiker och – med start kvällen den 7 mars – en massiv reklamkampanj i tv.

Importproblem i världskrigets skugga

Under år 1938–1943 pågick tvist mellan AB Speceristernas Varuinköp, SV, Stockholm, (en av de regionala inköpscentralerna som 1939 bildade ICA) och Espansione Produttori Siciliani Associati, Patti, Sicilien om leverans av nötter.

Skona – ICAs stora miljösatsning

Skona är namnet på en serie med ICAs egenproducerade rengöringsmedel som lanserades 1991. Skonaserien har ständigt utökats och innehåller idag tvätt- och diskmedel, papper, rengöringsmedel och städprodukter.