1938-1965: tillväxtår
Innan butikerna hette ICA

Beslutet som ritade om den svenska matkartan

Gör det själv!

Bildandet av ICA

Bildandet av Inköpscentralernas AB ICA 1939 och ICA Förbundet 1940 medförde att det egentliga ICA skapades. Samarbetet kom till stånd mellan fyra aktörer som hade olika förutsättningar, men också olika motiv till samverkan.

Från SICA till ICA

Äntligen var våren på väg i Västerås när Hakon Swenson tog emot sex middags- och sammanträdesgäster i sin Villa Maria fredagen den 8 april 1938. Gästerna var representanter för de fyra inköpscentralerna.

ICA AB

ICA-rörelsens grundare Hakon Swenson var grossist och perspektivet från början var att knyta detaljhandlarna (från början mest lanthandlare) närmare till grossisten i en svår tid. Men med åren flyttades tyngdpunkten i denna allians mot större köpmannainflytande och ett intimare inköpssamarbete.

Norrmalms Livs egen armé

Den 29 maj 1940 beslutade riksdagen att hemvärnet fick bildas som en del av den svenska krigsmakten, men då hade disponent Oskar Olin vid Norrmalms Livsmedelsaktiebolag redan organiserat ett hemvärn.

Reseskildring från krigets Tyskland

Reseberättelser är något av det mest fascinerande man kan hitta i ett företagshistoriskt källmaterial. I Harald Mörcks skildring av Tyskland under andra världskriget får vi till exempel höra om hur hans sällskap, istället för att söka sig ner i skyddsrummet, äter en elegant supé och beskådar Hamburgs bombning på andra sidan fönsterrutan.

ICA-rörelsen under krigsåren

Andra världskriget innebar en stor förändring även i vårt, från krigets fasor befriade, land. Inte minst för ICA innebar det en rad problem. För handlarna, som vid den här tiden ofta förestod mindre butiker, kunde en inkallelseorder innebära att butiken måste stängas.

Stölder och svartabörshandel

Under andra världskriget var de flesta varor strängt ransonerade. Mest saknat var nog det älskade kaffet, och surrogat som ICAfé blev aldrig någon succé. Alla hade emellertid inte samma smak och därför pågick en illegal, men allmänt förekommande, byteshandel med olika varor.

Strategibyte – från kvantitet till kvalitet

När kriget led mot sitt slut höjdes allt fler röster mot den ineffektiva varudistributionen i Sverige. Företrädare för regering, akademi, fackföreningsrörelse och tillverkningsindustri hävdade att det svenska distributionsväsendet var föråldrat.

Förskingraren på SV

Hösten 1939 anställde AB Speceristernas Varuinköp (SV) en ny tjänsteman att inkassera varulikvider, eftersom den ordinarie blivit inkallad. Tjänsten gick till en herr Larsson, 26 år och son till en SV-ansluten handlare.

SV 1946–1990

AB Speceristernas Varuinköps (SV) verksamhet från efterkrigstiden fram till upphörandet 1990 har i mångt och mycket präglats av övergången till självbetjäningsbutiker – en förändring som fick mycket djupgående konsekvenser för SV, likväl som för detaljhandeln i stort.

Eol 1950-1990

Den mest påtagliga förändringen inom detaljhandeln under 1950-talet var att självbetjäningsbutikerna etablerades. De var populära hos konsumenterna och innebar många fördelar för handlarna. Sortimentet och butiksytan kunde ökas samtidigt som personalkostnaderna hölls nere.

Eol etablerar sig i Skåne

När Aktiebolaget Eol bildades 1938 täcktes ännu en del av Sverige av en inköpscentral, gemensamt ägd av handlare och grossister. Återstod det folkrika landskapet Skåne, som ansågs vara lämpligt område för en egen inköpscentral.

Konflikt om Wibjörns ”vanhedrande leverne”

Den enda riktigt öppna konflikt som kan spåras mellan Hakonbolagets grundare Hakon Swenson och Eolbolagets vd Emil Clemedtson inträffade i december 1950. I centrum fanns en avskedad disponent.

Nordsvenska Köpmanna AB 1938-1965

I Norrland präglades detaljhandeln under 1930- talet av samma problem som i övriga landet. O.M. Andersson, handlare och en av de ursprungliga styrelseledamöterna i Nordsvenska Köpmanna AB, såg 1984 tillbaka på perioden.

Eol-branden i Helsingborg

Det rykte från taket på Eols distributionscentral i Helsingborg långfredagen den 27 mars 1964. Från ett brandskåp slogs det larm och strax var brandbilarna på väg med tjutande sirener.

Hakonbolaget övertar Nordsvenska

Under senare delen av 1950-talet blev boksluten allt mer oroande för Nordsvenska Köpmanna AB:s bolagsledning och styrelse. Problemen med dålig uppslutning bland Norrlands handlare och en svårhanterlig distributionsapparat höll på att undergräva företagets ekonomi.

Disponent Odlinds arkiv

Vid Hakonbolagets övertagande av Nordsvenska Köpmanna AB 1964 skedde tyvärr ingen ordnad arkiv- och föremålsinsamling. Visst material från en disponent Odlind, skulle dock visa sig finnas bevarat på en vind.

Gränsintermezzon

När det gemensamma ICA-samarbetet initierats 1938 bidrog detta även till att en geografisk justering av bolagens verksamhetsområden kunde komma till stånd. Det fanns naturligtvis mycket att vinna på att gränserna klart och tydligt kunde markeras så att varudistributionen och de resande försäljarnas arbete kunde förenklas.

Invigningen av Hakonshus

En strålande solig tisdag i maj 1957 bänkade sig över femhundra gäster på planen framför Hakonbolagets nybyggda huvudkontor Hakonshus i Västerås. Invigningsceremonierna kunde börja.

ICAs samarbete med finska Kesko

ICAs närmaste systerorganisation finns i Finland, och den heter Kesko. Kesko är Finlands ledande handelsföretag och driver såväl partiförsäljning till privata ”K-köpmän” som detaljförsäljning till konsumenter.

Upprinnelsen till Hakonsgiven

Hakonsgiven är en distributionsekonomisk och ideologisk milstolpe för ICA. Den speglar Hakonbolagets strategiskifte från att finna fler kunder till att sälja mer till befintliga kunder. Med Hakonsgiven togs därmed ännu ett steg mot att förverkliga inköpscentralsidén.

Handlarmordet i Mullhyttan

Den 11 november 1959. Det är en ovanligt vacker höstdag i det lilla samhället Mullhyttan, några mil väster om Örebro. Den 50-årige Nisse Pettersson är väg hem från sin ICA-anknutna butik Nils Petterssons Specerier för att äta lunch.

ICA Förbundets framgångar

Vad var det som gjorde att ICA-rörelsen trots sin regionala splittring och sina naturliga motsättningar mellan medlemmar med detaljistperspektiv och tjänstemän med grossistsyn kunde bli en sådan formidabel succé?

Känsliga frågor i ICA-samarbetet

Även om det gemensamma ICA-samarbetet kunde initieras relativt smärtfritt och de fyra grundarna i flera brev bedyrade vänskap och förtroende för varandra och den gemensamma idén, kom de första åren också att kännetecknas av en hel del starka åsiktsskillnader.

Omorganisationen 1962–1964

Vid grundandet av Inköpscentralernas AB ICA år 1939 var detta endast ett samarbetsorgan, mellan fristående företag – inköpscentralerna: AB Hakon Swenson (Hakonbolaget), AB Speceristernas Varuinköp (SV), AB Eol samt Nordsvenska Köpmanna AB.

Planerna på ett ”Sverige-ICA”

Samarbetet inom ICA var i sin linda förhållandevist löst hållet. Det fanns egentligen ingen riktig samordning eller central ledning som kunde agera på egen hand, utan beslutanderätten låg hos de fyra inköpscentralerna.

ICAs symboler och logotyper före 1964

Innan det nuvarande ICA-märket, designat av Rune Monö, togs i bruk 1964 fanns inget gemensamt emblem för hela ICA-organisationen. Istället använde varje regional inköpscentral egna logotyper och det var inte heller självklart att det var just namnet ICA som skulle bli det rikstäckande …