Logotyper för Aktiebolaget Eol samt Nordsvenska Köpmanna AB.
1938-1965: Innan butikerna hette ICA
ICAs symboler och
logotyper före 1964
Innan det nuvarande ICA-märket, designat av Rune Monö, togs i bruk 1964 fanns inget gemensamt emblem för hela ICA-organisationen. Istället använde varje regional inköpscentral egna logotyper och det var inte heller självklart att det var just namnet ICA som skulle bli det rikstäckande …
Logotyper för Aktiebolaget Eol samt Nordsvenska Köpmanna AB.
Deponent: ICA AB
Arkivbildare: ICA, Centralt
Motiv-ID: DA1900-9596-ICA004465
Fotograf: Okänd
Tidpunkt år från: 1940-01-01
Tidpunkt år till: 1944-01-01
Sökord: Profilmaterial
Bildtext: Logotyper för Aktiebolaget Eol samt Nordsvenska Köpmanna AB.
AB Speceristernas Varuinköps logotyp, 1930-50 ca.
Deponent: ICA AB
Arkivbildare: ICA Essve AB
Motiv-ID: DA1900-8591-ICA001471
Fotograf: Okänd
Tidpunkt år från: 1930-01-01
Tidpunkt år till: 1949-12-31
Sökord: Profilmaterial
Bildtext: AB Speceristernas Varuinköps logotyp, 1930-50 ca.
Beskrivning: AB Speceristernas Varuinköps logotyp, 1930-1940-tal. Tryck. Scannat från aktiebrev i S.V.-Föreningens Fastighetsaktiebolag.
Eolbolagets logotyp, 1940-44 ca
Deponent: ICA AB
Arkivbildare: ICA Eol AB
Motiv-ID: DA1900-8127-ICA000428
Fotograf: Okänd
Tidpunkt år från: 1940-01-01
Tidpunkt år till: 1944-12-31
Sökord: Profilmaterial
Bildtext: Eolbolagets logotyp, 1940-44 ca
Beskrivning: Aktiebolaget Eols logotyp. Även symbol för Eolanslutna butiker. I bruk som butikssymbol 1940-44, därefter i visst bruk som företagssymbol fram till slutet av 1950-talet.
ICA-rörelsens logotyp 1945-63
Deponent: ICA AB
Arkivbildare: ICA Eol AB
Motiv-ID: DA1900-7431-ICA000104
Fotograf: Okänd
Tidpunkt år från: 1945-01-01
Tidpunkt år till: 1963-12-31
Sökord: Profilmaterial
Bildtext: ICA-rörelsens logotyp 1945-63
Beskrivning: ICA-rörelsens gemensamma logotyp i blått, rött och guld, från 1940-talet fram till 1963. Användes i butiker anslutna till EOL, SV och Nordsvenska, medan Hakonsbutikerna använde Hakonssymbolen.
KOPPARSKÖLDAR
På SV:s butiker i Stockholm hängdes redan från starten 1922 SV-sköldar i koppar vid entrén, vilket var ett villkor för att bli medlem i inköpscentralen. 1933 ersattes skölden av ett mer renodlat varumärke bestående av bok-stäverna SV inneslutna i en ring eller kedja, symboliserande enighet mellan fristående handlare. I annonser och marknadsföring användes ibland också beteckningen ESSVE omgivet av en oval cirkel (påminner om det klassiska Esso-märket).
Hakonbolaget införde ”Hakonsmärket” med begreppet ”Hakonsbutikerna” 1935. Sedan tidigare stöddes ett antal egna märkesvaror förbehållna den privata handeln av omfattande reklamåtgärder. Emellertid insåg man att en tydligare gemensamhetsbeteckning för de anslutna affärerna måste till både för att förbättra samarbetet och ge reklamen ökad effekt. Dittills hade ”privata affärer” använts som gemensam beteckning men detta upplevdes ha dålig slagkraft vid jämförelse med Konsum, Epa och andra konkurrenter. Hakonsmärkets införande skedde dock inte utan motstånd från de anslutna handlarna och mycket kraft fick läggas på att förklara fördelarna. Den dominerande profilen för varje butik var ju vid den här tiden i första hand det egna handlarnamnet.
FÖRSÖK TILL GEMENSAM SYMBOL
När Eol, Nordsvenska och det gemensamma bolaget ICA samt ICA-förbundet bildades mellan åren 1938¯1940 tillkom nya symboler. Redan på det andra ICA-mötet, hållet den 12 augusti 1938, föreslogs någon form av ICA-märke ”inom kedjeringens ram” och på ett ytterligare ICA-möte den 21 februari 1940 ”beslöts att alla parter skulle vara med om den av Eol föreslagna och i prov förevisade Ringskylten”. Eol- och Nordsvenska-märkena, utformade efter SV:s ringmodell, introducerades 1940 respektive 1941. Något ICA-märke blev det dock inte och vägen dit blev lång och omdiskuterad.
På ICA-förbundets stämma den 28–29 september 1942 föredrog SV:s vd Rudolf Liwendahl ärendet ”Icamärket på emblemen”. En mängd förslag presenterades, troligtvis framtagna av reklamchefen Sten Nyström (se bild!). Detta var första gången som bokstäverna I C A presenterades som butikssymbol i så särpräglad utformning att man kan tala om en logotyp eller symbol. Liwendahl presenterade förslagen på följande sätt:
Under gången tid ha vi talat om att affärsinnehavaren måste träda tillbaka för inköpscentralernas emblem. Nu äro vi framme vid en annan tanke och därmed en annan begäran, att inköpscentralerna få träda tillbaka till förmån för en plats, vi måste lämna Ica i våra emblem – Ica, det hela landet omfattande märket. Men ingen har tänkt sig detta så, att emblemet skall utbytas mot märket, utan Ica-märket skall inarbetas i respektive inköpscentralers emblem. Huvudsaken är dock, att alla visa klara färger utåt, d.v.s. vart Ni hör, att respektive märken, S.V. och Hakon o.s.v. verkligen sitta på rutan – ty det förutan är man ingen god Ica-man.
Principen var således att respektive inköpscentral skulle stå i förgrunden, vilket var en kompromiss gentemot Hakonbolaget. De ansåg att Hakonsmärket hunnit bli så inarbetat och var så välkänt att detta i framtiden borde nyttjas över hela landet och att ”Ica-beteckningen så småningom skulle avvecklas”.
I juni 1943 på ett styrelsemöte för ICA förespråkade emellertid de övriga tre, SV, Eol och Nordsvenska, istället ”en omedelbar övergång till ett enhetligt märke”. Och 1943 års stämma fattade också beslut att ett sådant ”snarast skulle komma till stånd”. En förklaring till vändningen var att namnet ICA nu fått ett brett genomslag tack vare ICA-kurirens snabba succé (start 1942). 1944 godkändes förslaget till märket som bestod av ”en cirkel på en ljusblå botten med guldkant och namnet ICA i rött samt de fyra ringarna med inköpscentralernas namn i guld”. Detta ICA-märke togs i bruk från och med januari 1945, dock inte av Hakonbolaget som fortsatte att använda Hakonsmärket fram till 1964.