Butiksutveckling

Handla har gjorts
på många sätt

Genom åren har butikerna utvecklats. Från handlarbod till självbetjäning. Från kontanter till kort till mobilbetalningar. Och så mycket mer.

Att handla med hänsyn

Coronapandemin har påverkat nästan alla områden i samhället. Och även om människor behöver mat – och därmed handla mat – så har även handlarna påverkats kraftigt.

Rimi – en rimlig satsning

För att hänga på lågpriståget köpte ICA in sig i Hagengruppen och Rimibutikerna började breda ut sig över landet.

Fyra former av ICA föds

Med facit i hand verkar allting så enkelt. För 20 år sedan däremot var det inte lika självklart att ICA-butikerna skulle delas upp i koncept.

Handel i mörkret

För att kunna erbjuda matvaror vid mer obekväma tider erbjöd många butiker från 1920-talet och framåt varuautomater där man från gatan kunde förse sig med allt från frukt och specerier till strumpbyxor.

Så byggdes butikerna för framtiden

”Passar min lokal till självbetjäning? Det är den första fråga en köpman ställer sig, då han börjar fundera på att lägga om.”

Lanthandeln som fenomen

Den svenska lanthandeln växte fram synonymt med det moderna samhället. Med lanthandelns etablering på landsbygden kom den traditionella självhushållningen gradvis att försvinna och ett konsumtionssamhälle baserat på penningekonomi att växa fram.

Butiken central i samhället

Otaliga är de filmer, tv-serier och litterära framställningar i vilka lanthandeln har en framskjuten plats i berättelsen. Att så är fallet är inte att förundras över. Butiken har en central betydelse för landsbygden och dess samhällen.

Hur en ICA-butik kommer till

Hur de många ICA-butikerna genom åren kommit till har givetvis skett på olika sätt. Fram till 60-talet skedde det nästan helt i de enskilda handlarnas regi, d.v.s. handlaren skaffade en tomt eller fastighet och öppnade sin butik.

ICAs butiksdesign

Ett enhetligt formspråk, en gemensam profil är något som flera stora företag och butikskedjor arbetar med i dag. Kunden ska känna igen sig oavsett i vilken stad han går in i butiken. I ICAs fall kom utvecklingen av butikskonceptet och dess formgivning/formspråk att skötas av det 1941 förvärvade företaget Köpmannatjänst.

Butiksidéer från USA

Sedan Wirsälls, m.fl., studieresa 1946 och framåt, har influenser från USA starkt påverkat ICA. I början av 1970-talet fanns det de som hävdade att vi redan lärt oss allt vi kunde lära av den amerikanska livsmedelsbranschen. Redaktionen för tidningen Supermarket ansåg dock att mycket återstod.

Köpmannatjänst ordnar kyl och frys

Redan vid AB Köpmannatjänsts grundande 1938 var kyldiskar en av de viktigaste produkterna, även om de flesta charkuterivaror då ännu förvarades i rumstempererade marmordiskar. Snart skulle emellertid en formidabel explosion ske på kyl- och frysområdet.

Inspektion hos detaljister

Ett prekärt problem som uppstod i relationen grossist och enskild detaljist innan inköpscentralerna mer aktivt började planeringen av butiksnät och framför allt innan ICA-avtalets tillkomst, var hur de enskilda butikerna kvalitetsmässigt skulle kunna mäta sig med kooperationens välskötta butiker.

Serien ”Varför är ICANDER så glad?”

Under tolv år, mellan 1941 och 1953, var serien ”Varför är ICANDER så glad?” ett återkommande inslag i ICA-tidningen.

Sveriges första självbetjäningsbutik?

Den framgång självbetjäningsbutiker rönt i USA, under 1940-talet, väckte även den svenska handelns intresse. Mot slutet av 1946 sände Hakonbolaget en delegation över Atlanten på studieresa.

Reseberättelser om självbetjäning

ICA-tidningen startades 1940 och årgång nr 10, år 1950 innehöll en hel del om nymodigheten Självbetjäning (SB). Tidningens redaktör Sven Lindblad åkte till USA för att titta närmare på SB. Där var SB etablerad och en uppskattad teknik att handla mat på sedan ett tjugotal år tillbaka.

Självbetjäning införs

Att handla matvaror 1950 var betydligt mer omständligt än idag. Affärerna var utformade så att kunden fick vänta på sin tur och därefter bli expedierad. De begärda varorna vägdes upp och paketerades allt efter önskemål.

Självbetjäningsrevolutionen

Självbetjäningsutvecklingen kan på sitt sätt jämföras med den industriella revolutionen. Det är svårt att tro att vi någonsin mer får uppleva en så genomgripande förändring inom handeln.

ICA och självbetjäningen

Idag är självbetjäningen så självklar att den nästan är osynlig. Vi köar aldrig fram till en disk för att sedan vänta medan butiksbiträdet hämtar våra varor i någon butik där kaffe mals på begäran och karameller stoppas i bruna papperspåsar.

Köpman provar hålkortsbutik

Det är lätt att betrakta saker och ting som självklara när de väl har inträffat, vilket självbetjäning är ett bra exempel på. För varje omvälvande idé, som inneburit en revolution, finns dock åtskilliga som aldrig slagit igenom.

Butikspremiär för returburksautomater

I början av 1980-talet började man testa automater för att ta emot returburkar. Svante Remshagen för ICA-nyheter var på plats i Ystad.

För- och nackdelar med streckkoder

För 20 år sedan klistrade man ännu små klisterlappar med prisuppgifter på varje enskild vara och kassörskorna var tvungna att slå in priserna för hand. Men i USA hade man sedan länge använt ”datakassor” och streckkoder.

När läspennan kom till Husby

EAN-systemets införande innebar en kraftig rationalisering i butikerna, både i kassor och vad gällde defekteringen (åtgärdande av varubrist genom inventering och beställning). År 1981 inleddes experiment med att defektera med hjälp av läspenna, ett system som snart slog igenom på bred front.

Kortbetalning och streckkodsavläsning

Idag vill handlare att kunderna helst ska betala med kort, eftersom risken för rån blir betydligt lägre om kontanthanteringen minskar. Vi rör oss mot det ”kontantlösa samhället”. Men för inte så länge sedan fnyste folk åt kortbetalning i butik.

Butiksnätsplanering under 60-talet

Den omedelbara efterkrigstiden, d.v.s. 1950- och 60-talen, brukar framstå som den rationella centralstyrda samhällsplaneringens guldålder. Vare sig det skulle byggas hus eller vägar gällde ett teknokratiskt perspektiv, där alla beslut skulle grundas på noggranna analyser, gärna uttryckta i statistik.

Tillkomsten av ICA-avtalet

Tillkomsten av ICA-avtalet i början av 1970- talet kan betraktas som en milstolpe i ICAs utveckling. Bakgrunden utgjordes av den grundläggande konflikten mellan önskemålet att en köpman skulle äga sin butik och de stora krav på kapital, som skulle komma att ställas vid framtida nyetableringar, vilka enskilda köpmän inte skulle klara av att uppfylla på egen hand.

Kvantum och Maxi etableras

I dag är konsumenterna vana vid att en ICA-butik lika gärna kan vara en stormarknad som en närbutik. Men det tog tid innan ICA var etablerat inom storbutikskonceptet. Utvecklingen började inom ICA Eol i sydvästra Sverige på 1960-talet.

Svårigheten av få betalt för sylt

Följande historia är hämtad ur Hakoniten, Hakonbolagets månatliga interntidning. Året är 1950 och den lokale korrespondenten skriver om hur svårt det ibland kunde vara att få betalt för försålda varor, i detta fallet lingonsylt.