Inspektion hos
detaljister

Ett prekärt problem som uppstod i relationen grossist och enskild detaljist innan inköpscentralerna mer aktivt började planeringen av butiksnät och framför allt innan ICA-avtalets tillkomst, var hur de enskilda butikerna kvalitetsmässigt skulle kunna mäta sig med kooperationens välskötta butiker.

Stockholm, 1930-50 ca, livsmedelsbutik, interiör.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA Essve AB

Motiv-ID: DA1900-8188-ICA001015

Fotograf: Okänd

Tidpunkt år från: 1930-01-01

Tidpunkt år till: 1949-12-31

Ort: Stockholm

Sökord: Butiker

Bildtext: Stockholm, 1930-50 ca, livsmedelsbutik, interiör.

Beskrivning: Äldre livsmedelsbutik i Stockholm.

Dessutom innebar förfarandet att som igenkänningstecken hänga bolagets varumärke, i form av SV-skölden, Hakonsmärket o.s.v., på den enskilda butiken, också ett risktagande vad gällde bolagets rykte som helhet. Detta berodde på att man inte hade kooperationens eller kedjeföretagens möjligheter att ställa gemensamma kvalitetskrav. Av dessa skäl fanns antagligen inte heller samma möjligheter att utöva kontroller gentemot enskilda detaljister.

KONTOINSPEKTION

I ICA Essves arkiv finns emellertid handlingar från en så kallad kontoinspektion, som vittnar om hur sådan kontroll ändå kunde genomföras. Denna inspektion rörde i första hand butikens ekonomi och frågan om Speceristernas Varuinköp (SV) kunde tänkas ge handlaren kredit vid varuförsäljning, men den var även ett slags allmänkontroll som kunde resultera i indragande av medlemskap.

Kontoinspektionen i fråga utfördes under hösten 1942 av herrar Westman och Forsslund och gick praktiskt till så att dessa båda representanter för SV besökte SV-anslutna butiker, för att där kontrollera varuskulder, växlar och säkerheter. Efter genomgång av räkenskaperna följer så en sammanfattande bedömning, ibland följt av ett utlåtande, som kunde se ut så här:

OMORALISKA, FÖRNÄMLIGA, BESVÄRLIGA …

Vi ha inget som helst förtroende för G:s ekonomiska och moraliska ryggrad och överväga, att avveckla förbindelsen så fort det överhuvudtaget är möjligt. Under tiden sälja vi endast mot kvitterad räkning.

Fru S. är medlem sedan 1922 och en mycket god betalare. Hon äger 50 aktier i SV. En utomordentligt förnämlig förbindelse.

Firman har god ekonomisk ställning men är trög i likviderna. Fröken A. äger 125 aktier i SV, som finns obelånade hemma. Vi betrakta hennes ekonomiska ställning med förtroende. Hon är emellertid besvärlig att ha att göra med.

TOG SKYLTEN OCH GICK

B., som tidigare hade utomordentligt stor affär (700 000) har nu en rörelse, som minskar år från år och regelbundet går med förlust. Till hjälp i affären har han en kvinnlig släkting, som torde ha satsat c:a 3 000:-. Förutsättningarna betraktas icke med förtroende, och vi ha sett oss föranlåtna taga tillbaka vår SV-skylt. Vi sälja endast mot kvitterad räkning.

Fru G. är medlem sedan april detta år. Hon är skild. Enligt införskaffade upplysningar anses hon göra rätt för sig. Krediten hos oss är för närvarande 3 månader. Affären är en s.k. kruskabod.

Utvärdering Hakonsanslutna handlare i Hälsingland, 1930-45 ca, s. 6.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA Hakon AB

Motiv-ID: DA1900-9190-ICA002581

Fotograf: Okänd

Tidpunkt år från: 1930-01-01

Tidpunkt år till: 1945-01-01

Sökord: Informationsmaterial

Bildtext: Utvärdering Hakonsanslutna handlare i Hälsingland, 1930-45 ca, s. 6.

Beskrivning: Anteckningar från Erik Nygren, direktör Hakonbolaget, med titeln "Angående besök hos köpmän". Innehåller utvärderingar av Hakonsanslutna handlare i Hälsingland. Sidan 6.