För- och nackdelar
med streckkoder

För 20 år sedan klistrade man ännu små klisterlappar med prisuppgifter på varje enskild vara och kassörskorna var tvungna att slå in priserna för hand. Men i USA hade man sedan länge använt ”datakassor” och streckkoder. Samma teknik var på väg att införas på bred front även i Sverige, vilket ledde till debatt på ICA-stämman år 1982, varifrån Stefan Lanehed rapporterade i ICA-nyheter (1/7 1982).

PRISLAPPAR OCH VARMA SERVETTER …

Den stora frågan med EAN-systemets införande gällde borttagandet av prislapparna: Prislapparna ersätts av hyllkantsetiketter med information om jämförpris, varans pris m.m.

– Dagens hyllkantsetiketter lämnar mycket övrigt att önska, sade Sven-Göte Gustavsson, ICA Hakon. När EAN är genomfört måste information på hyllkanterna fungera till 100 procent.

– Vi kommer att ha många kontrollanter ute i butikerna, i form av kunderna själva påstod köpman Jonas Ahlin, Borås. Och då får vi med all säkerhet våra servetter varma om det visar sig att det finns brister i prisinformationen.

– Tycker inte konsumenterna om det nya systemet så får vi väl behålla prismärkningen, reserverade sig Jan-Olov Sandin, ICA Eol.
– Positivt att man tänker lyssna på konsumenterna. Det bästa jag hört hittills, konstaterade KO, Sven Heurgren.

FÖR- ELLER NACKDEL FÖR ANSTÄLLDA?

Den fackliga representanten visade sig vara allt annat än positiv till det nya systemet, medan ICAs representanter istället såg förbättringar för personalen. (Noteringsvärt är att man vid denna tid betraktade kassapersonalen som kvinnlig.)

Vad datakassorna kan ge för effekter för den framtida sysselsättningen är något som oroar Kent Pettersson, Handelsanställdas förbund. Han underströk bl a kvalitén i arbetsuppgifterna som en mycket väsentlig fråga:
– Kassörskans jobb riskerar att bli utarmat.
– Frågan är överhuvudtaget – Varför datoriserar vi?

Sven-Göte Gustavsson tror att man kan intensifiera ”jobbrotationen” i butikerna. Detta tack vare att maskinerna håller priserna ”i huvuden” och inte ett par speciellt utvalda kassörskor. Fler får möjlighet att jobba i kassan.

– Få yrken kräver så mycket från sina utövare som kassörskans, sade Jonas Ahlin.
– Det nya systemet kommer att förenkla en bit av arbetet.
– Hon får tid över att ge service till, och framför allt tid till tala med, sina kunder. Jag ser det knappast som någon status att hålla en massa siffror i huvudet. Det kan vi överlåta åt maskinerna.

– Jag tror inte ett dugg på Jonas visioner, förklarade Kent Pettersson.
– Vad som återstår av arbetet är att lyfta, flytta och väga. Det kan en robot göra. Jag tycker man tar bort de mänskliga prestationerna.

SORTIMENTETS PÅVERKAN

Datorerna skulle komma att effektivisera sortimentsutformningen, vilket KO upplevde som en fara:

Med datans hjälp kan butikerna i framtiden också bättre anpassa sitt sortiment efter kundernas önskemål. Ett faktum som samtidigt oroar konsumentombudsmannen Sven Heurgren.
– Vad händer med lågfrekventerade produkter? Varor anpassade för diabetiker eller invandrare. Försvinner dessa varor? undrade han. På den punkten var samtliga köpmän överens:
– Man slår inte ut varor som det inte finns ersättare för.

PACKHJÄLP?

En annan fråga rörde den ökade hastigheten i kassorna. Efter att fackrepresentanten menat att kunderna omöjligt skulle kunna genomströmma kassan snabbare än tidigare, hävdade dåvarande KO:

Att många amerikanska konsumenter upplever det positivt med en snabb genomströmning. Där har man på många håll redan långa erfarenheter av datakassor.
– Det finns emellertid en klar risk att äldre människor kommer att uppleva det som mycket stressande att passera kassan. De känner trycket från kassörskan och från kunderna i kön bakom o s v.
– Eventuellt måste man införa packhjälp till vissa kunder.