En kassörskas
betraktelser

Kassörska sökes till lanthandel

Jag, 23 år gammal, arbetslös och aldrig suttit i kassan, ville gärna ha det jobbet. Så jag sökte – och fick det.

Första veckan blev lite av att lära känna butiken, denna lilla charmiga lanthandel som startade 1904, hade verkligen ”det mesta för de flesta”.

Tidnings- och postleveranser

Efter denna första vecka var det dags för kassan och där ingick en hel del … tipsinlämning, lottförsäljning och veckotidningar. En del av tidningarna skulle även lämnas till bageriet på andra sidan vägen och för det besväret fick jag oftast en nybakad kaka.

Sen var det sortering av posten, post till dem brevbäraren inte åkte till. Istället kom de in till butiken för att hämta sina brev och prata en stund.

ARGA KUNDER

Det var inte helt lätt att vara kassörska. En gång råkade jag slå fel, kunden skällde ut mig så till den milda grad att jag grät hela kvällen. En annan gång skulle jag visa en kund var färdigmaten fanns, han blev så arg att han nästan vred min arm ur led.

– Ja, det var så jag träffade byns original, han kunde få för sig sådana saker, men det visste ju inte jag. Hädanefter var jag lite på min vakt, men de flesta kunder var både snälla och trevliga. T.ex. han som kom med de första liljekonvaljerna, men bara till dem han tyckte om … och jag hade blivit en av dem!

Vi hade inte bara bybor som kunder, nej de kom från när och fjärran för att handla hos oss.

VINTERKYLA

Även vintern kom till butiken, så ock en ny morgonsyssla. På med värmefläkten för att smälta isen som fanns på insidan av fönstret där jag satt. Brrr … Det var första och sista gången i den butiken …

– Nej, nej tro inte att jag slutade, det var nybygge på gång.

KUNDEN HAR ALLTID RÄTT

I maj stod den klar, en ny, stor, ljus butik med nya kassor och kassakvitton. Kvitton kan ju ibland vara svårlästa men ”kunden har alltid rätt”. Det finns ju de kunder som nästan jämt hittar fel på sina kvitton och fast man bevisar motsatsen, så har kunden rätt och jag har fel. Visst är det väl konstigt!

Vi har också ”plastkassenorparen”. Det är de som gömmer sina kassar bakom ryggen, i hopp om att vi inte ser, de kan ju tjäna ett par kronor.

I SISTA MINUTEN

I nya butiken fick vi också nya öppettider. Speciellt kommer jag ihåg en dam, hon kom som vanligt på lördagen för att veckohandla 12.55 och frågan var som alltid:

– Stänger ni snart?
– Nej, sa jag, nu har vi öppet till 14.00 istället.

Tro det eller ej, hon gick igen och kom åter 13.55, så ock många lördagar framöver. Damen finns ej idag men har ersattas av ett par nya sista-minuten-kunder, som gör sin veckohandel på fem minuter. Eller? Näe, det tar längre tid än så, men vad gör väl det om hundra år!

SNART 100 ÅR

– Ja, 100 år fyller butiken snart, tänk att den funnits så länge och fortfarande har samma personliga service. Själv har jag varit med i 22 år, kanske får jag uppleva 100-årsjubileet, vem vet? Hur som helst avslutar jag med ett för tidigt Hip Hip Hurra!!

Från Sveriges största lanthandel

Artikeln skrevs år 2002, sju år senare finns ICA Algots i Fliserud ännu kvar, och har precis (efter att i tre generationer drivits av samma familj) sålts till en annan ICA-handlare. I framtiden kommer det bli en mer renodlad matvarubutik och mindre av specialvaror av typen tvättmaskiner.