Aktionsgruppen
mot butiksstölder

”Handeln till attack mot snattare”. ”Snattarnas tio-i-topp-lista”. Så löd rubrikerna i början av 1985. Bakom den braskande texten låg en bekymmersam utveckling som handeln redan 1979 bestämde sig för att hejda. Då bildade ICA, KF, JS Saba med Åhléns och Sveriges Köpmannaförbund ”Aktionsgruppen mot butiksstölder”, som kom att bli en framgångsrik historia.

Ändra attityderna

Först och främst ville man påverka attityderna till det alltmer utbredda snatteriet. Butikernas ”snabbköps-layout” med lätt åtkomliga varor, ändrade köpmönster och diffusa begrepp om ”mitt och ditt” hade lett till att antalet stölder ökat dramatiskt under hela 70-talet.

Den första kampanjperioden som varade ända fram till 1982 gick därför ut på bred front och målgrupperna var fyra:

• myndigheter
• konsumenter
• butiksanställda
• handelsföretag

Alla fick de information om problemet, dess orsaker och verkningar, inte minst för snattarna själva. Inom konsumentgruppen satsades extra krut på ungdomar upp till 14 år. Samarbetet med skolor blev uppskattat och videofilmen ”Cirkeln som bröts” blev så populär att distributionen till en början inte räckte till.

STORT GENOMSLAG OCH GOTT RESULTAT

Redan 1981 visade en enkät att mer än åtta av tio svenskar hade uppmärksammat kampanjen. Störst genomslag hade butikernas eget material, med förbudsdekalen ”Aktion mot butiksstölder”. Men annonser i dagspress, radioreportage och nyhetsinslag på tv satte också fokus på snatteriproblemet.

Den massiva kampanjen gav resultat. År 1983 var snatterisiffran nere på en betydligt blygsammare ökning. Större förståelse för problemet och bättre samarbete mellan handel, skola, sociala myndigheter, polis och åklagare ledde till bättre rutiner kring snatteribrott. Även den krångliga proceduren för vittnen förenklades. Och när attityderna förändrats ökade viljan att alls polisanmäla snatteribrotten, vilket bidrog till att snatteristatistiken året därefter återigen såg alarmerande ut! 1984 snattades närmare en procent av den totala svenska detaljhandelsomsättningen helt enkelt bort! Det vill säga 1,4 miljarder kronor …

NÄRKAMP –85

Det blev dags för Aktionsgruppen mot butiksstölder att ta nya tag och Närkamp –85 inleddes. Nu var initiativen under temat ”våga värna varandra” mer lokala. 1986 fanns 70 olika grupper runt landet där myndigheter och handel samarbetade för att komma åt snatteriet. Det breda engagemanget hade föregåtts av ett 20- tal seminarier och presskonferenser. Faktablad, butiksmaterial, manualer och en ny videofilm för ungdomar hade nått sina respektive adressater.

Närkampsriksdagen i november 1986 samlade 350 personer och gav nytt bränsle åt kampen mot butiksstölder. Alla butiker i hela landet fick under hela andra halvan av 80-talet dessutom regelbundet ett eget exemplar av tidningen Närkampsnytt. Där fanns tips för att minska snatterierna och råd om hur man handskas med snattare. Men också rena sifferfakta, nya forskarrön och intervjuer. Till och med justitieminister Laila Freivalds ställde upp på att berätta om sin egen modell med samhällstjänst för snattare.

SÄKERHETEN ALLT VIKTIGARE

Responsen i press och etermedia var som sagt massiv under nästan hela 80-talet. Men 90-talet inleddes av nya slags rubriker som varslade om en annan och mer oroande utveckling där rån, våld och hot skulle komma att bli vardag för köpmän och anställda inom handeln. Aktionsgruppen bytte butiksstölder mot butiksbrott och alla handelsföretag fick hädanefter sätta säkerhetsfrågor i första rummet. Men det är en helt annan historia som dessvärre ingen ännu sett slutet på.