Distributionen och partihandeln

att jobba
på ICA

Jobbar man på ICA betyder det inte automatiskt att man jobbar i butik. Stora delar av ICAs anställda finns inom distribution och partihandel, eller som tjänstemän på centralfunktioner. Och många är det som växlat mellan att vara handlare och jobba mer centralt.

Så har det varit:

Från kärror till förarlösa truckar

Förarlösa truckar, robotar och automatiserade flöden. En förändrad omvärld har drivit fram en storskalighet och en automatisering som ingen hade kunnat föreställa sig.

Logistik och distribution i förändring

Stora centrallager, standardiserade pallar och gaffeltruckar – för att inte tala tala om den revolutionerande streckkoden.

Kristid blev konsumentmakt – och nya distributionsformer

Distributionen inom dagligvaruhandeln

Vid seklets början dominerades dagligvarudistributionen av så kallade ”Bulktransporter”. Varorna, som mest levererades av lokala producenter, levererades i säckar, lådor och tunnor.

Från specerigrossist till fullsortiment

Hur såg specerigrossistens sortiment ut under 30- och 40-talen? Tidstypiskt var begreppet sydfrukter, som användes ganska ofta om färska importerade frukter – företrädesvis äpplen, päron, apelsiner och druvor från Medelhavsländerna – men också från transoceana hamnar.

ICAs handel med vin

ICA drev under åren 1995-2006 en omfattande handel med alkoholhaltiga drycker till restauranger och blev sommaren 2002 till och med marknadsledande, detta i och med köpet av Systembolagets tidigare dotterbolag: Restaurang-Partner.

Menyföretagen AB

Menyföretagen startade sin verksamhet den 1 januari 1990 och etablerade sitt huvudkontor i Malmö. Den förste vd:n var Per Bergman. Avsikten var att, i ett rikstäckande moderbolag, samla hela ICAs storhushålls- och servicehandel.

ICAs samarbete med Wasabröd

Efter att ha hört talas om att det pågick ett arbete med ICAs historia kontaktade Stig Gunneling oss. Han var under större delen av sitt yrkesliv verksam vid Wasabröd och hade en del att berätta om Wasabröds samarbete med ICA.

Hakonbolagets lagerhus

Under 1930-talet och krigsåren tillskrevs kontors- och lagerhusen ett betydande symbolvärde inom Hakonbolaget. Man menade att de största byggnaderna, Hakonshusen, fungerade som ”yttre tecken på inre styrka”. Utformningen och lokaliseringen var viktig: det skulle vara ståtliga centrala byggnader som utgjorde ”tillskott till stadsbilden”.