En folkkär figur föds
– ICAnders tecknare berättar

ICAnder är ICAs mest kända symbol någonsin men mannen som tecknade honom inledde sin karriär i – Kooperativa förbundet.

Västerås, 1980, ICA Hakons reklamavdelning, Guy Sandvik m fl.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA Hakon AB

Motiv-ID: DA1900-7227-ICA002693

Fotograf: Okänd

Tidpunkt år från: 1979-01-01

Tidpunkt år till: 1981-12-31

Gata: Sjöhagsvägen

Gata nr: 3

Verksamhet: ICA Hakons huvudkontor

Ort: Västerås

Sökord: Personal

Bildtext: Västerås, 1980, ICA Hakons reklamavdelning, Guy Sandvik m fl.

Beskrivning: Interiör från reklamavdelningen där arbete med ICAnder pågår. I mitten Guy Sandvik, en av upphovsmännen till ICAnder 1971, instruerande sin medarbetare Ingvar Schantz.

Guy Sandvik föddes och växte upp i Finland, där han kom att utbilda sig vid finska motsvarigheten till Konstfack. År 1962 flyttade han vid 23 års ålder till Sverige efter att ha tröttnat på att ha hotet om en sovjetisk invasion hängande över den kreativa knoppen.

– Kooperativa förbundet hade lovat mig en tjänst i Sverige och jag började arbeta på Domus reklamavdelning i Västerås, minns Guy Sandvik.

HAKONBOLAGET FRIARE

Efter tre år tog han istället anställning på en annonsbyrå, som hade ICA som kund. Det ledde till att han fick anställning som reklamtecknare på Hakonbolaget, och senare blev ateljéchef, AD och ställföreträdande reklamchef.

– Jag upplevde Hakonbolaget som betydligt friare än den hierarkiskt präglade kooperationen.

BRÅTTOM ATT FINNA SYMBOL

Guy Sandvik förklarar att ICAnder föddes när planerna lades upp för en kampanj Hakonbolaget skulle genomföra 1971. Kampanjen behövde en symbol, och plötsligt var det bråttom. På ett måndagsmöte skulle valet av symbol ske, och under fredagen fanns fortfarande inget förslag.

– Reklamchefen Anders Wijk och jag diskuterade igenom saken på lördagen. Vi försökte komma fram till hur symbolen skulle se ut, berättar Guy Sandvik.

SUNE MANGS STOD MODELL

På Guy Sandviks förslag att skådespelaren Sune Mangs borde engageras som frontfigur svarade Wijk att det skulle bli för kostsamt. Då menade Sandvik att han kunde teckna en Sune Mangs-liknande gestalt istället: ”en jovialisk, god figur”.

Sagt och gjort. Sandvik gick hem och tecknade – och på söndagskvällen var ICAnder född. En ICA-handlare som tog avstamp i den rundlagde Sune Mangs framtoning, en hade en egen, om än en smula anonym identitet med sina fixerade anletsdrag.

En tidigare inkarnation av ICAnder hade förekommit i ICA-tidningen under 1940- alet. Från denna ”Icander” togs namnet, men 40-talets ICAnder hade inte ens en avlägsen likhet med Sune Mangs.

BLUNDANDE ICANDER

1971 års kampanj döptes till ICAnderparaden. Kända artister som Towa Carson och Lasse Lönndahl uppträdde från en scen på ett lastbilsflak. På scenen stod också en annan figur vars väg mot kändisskap precis börjat: ICAnder – med tiden Sveriges mest kända reklamgestalt.

Det var bara ett problem med ICAnder. Han blundade. Varför? Var han trött? Blyg? Ointresserad? Eller helt enkelt bara nöjd? Nöjd!

MED ÖPPNA ÖGON

– Men eftersom frågan ställdes så ofta ritade jag om honom, säger Guy Sandvik.

Med öppna ögon spelade ICAnder huvudrollen i 1972 års säljprogram inom Hakonbolaget. Butiksägarna var positiva till den arketypiske ICAhandlaren, men de undrade oroligt hur länge han skulle behöva vara ensam …

HANDLARHUSTRU, MEN INGA BARN

Så året därpå fick ICAnder sällskap av en kvinnlig medarbetare, snart också ”livsledsagarinna”, i den imaginära ICA-butiken. Även MonICA hade tecknats av Guy Sandvik. Men den som väntade på någon liten UlrICA eller MICAel fick vänta förgäves.

– ICAnder var ju ICA-butikernas symbol. En hel familj ICAnder skulle ha dragit intresset från huvudbudskapet.

ALLA TÄNKBARA AVARTER

ICAnder föddes iklädd handlarmundering, men förekom vartefter i allt fler utstyrslar: tomte, olympier, ishockeyspelare, slalomåkare etc.

– Egentligen var det avarter, men fördelarna övervägde när ICAnder till exempel förknippades med ishockeylandslaget Tre Kronor, förklarar Guy Sandvik.

Själv fortsatte Sandvik att teckna ICAnder i alla möjliga och omöjliga situationer i flera år, men så småningom slutade han på ICA Hakon, som företaget då döpts till. Han återkom till ICA-koncernen som frilans, när han fick ICA Essve som uppdragsgivare vid 1970-talets slut.