Så firade ICA 100 år
så planerar man
för att fira en idé
Stora projekt börjar med enkla frågor.
– ”Vill du hjälpa ICA med 100-årsjubileet 2017?” Det var Björn Olsson på ICA Gruppen som frågade mig, berättar Malin Eldh, 100-årsfirandets huvudprojektledare.
Då, våren 2014, hade Malin just projektlett de årliga ICA-dagarna. Att leda ett 100-årsprojekt skulle vara flera resor större.
– I en organisation som ICAs, där alla handlare är egna företagare som äger en del av sin egen inköpscentral, hur firar man 100? Jubileet var tre år bort, men det kändes redan bråttom.
Det blev snabbt tydligt att svaret låg i frågan: firandet måste bäras av handlarna. Den plan som Malin presenterade i juni 2014 utgick från detta.
– Första steget var så klart att lyssna av organisationen. Vad förväntade de sig av ett jubileum? Vi höll två workshops under hösten, en för ICA Gruppens anställda och en på Handlarriksdagen med handlarna. De gav hundratals idéer, men framför allt satte de fingret på vad alla egentligen ville fira. Vilket egentligen bara var två saker: dels ICAs samhällsengagemang, från den lokala handlaren till det rikstäckande, och dels att ICA, även med sin långa historia, alltid tittar framåt.
Beställargruppen låste inriktningen till julen 2014. Beställargruppen var den styrgrupp som ICA satt ihop för att täcka ICA-rörelsens alla delar. Den bestod av Per Strömberg, vd ICA Gruppen; Fredrik Hägglund, vd ICA-handlarnas Förbund; Anders Svensson, vd ICA Sverige; och Peter Berlin, ordförande ICA-handlarnas Förbund. (Peter efterträddes av Magnus Moberg från och med Förbundets årsstämma den 10 maj 2017, när Peter gick i pension.)
Första halvåret 2015 ägnades sedan åt att sätta ambitionsnivån. Skulle firandet omfatta även Baltikum och Norge (där ICA då hade verksamhet). Nej, fokus var Sverige. Men där skulle å andra sidan alla handlare, medarbetare och kunder omfattas. Som, även om de skulle få tillfälle att fira ihop, alltid skulle ha siktet på framtiden.
– Vi sammanfattade allt i en brief. Den gav vi till Peter Settman och Johan Nilsson, två partners som jobbat länge med ICA. De känner oss och vi bad dom utveckla ett koncept för jubileet, säger Malin.
Peter och Johan kom tillbaka med en kommunikativ plattform som byggde på att det inte var en ålder som skulle firas. Nej, det var en idé: Hakon Swensons idé om fria handlare i samverkan. Och jubileet skulle inte bara vara en samling kalas, utan det skulle skapa bestående värde för framtiden.
– ”100 år och framåt. Ett firande med mening.” Så kort sammanfattades konceptet. Det mottogs varmt av alla referensgrupper och vi antog det precis före sommarledigheten, säger Malin.
De sa att det inte var en ålder som skulle firas. Nej, det var en idé! Hakon Swensons idé om fria handlare i samverkan.
Utmaningen för hösten 2015 blev att ta ut konceptet i verkliga aktiviteter. Projektteamet växte nu.
– Vi mötte med alla tänkbara intressenter, säger Niklas Ryskog, som anslöt som produktionsledare. Alla skulle kunna nyttja firandet i sina vardagliga roller, oavsett om man var handlare eller tjänsteman. Totalt är vi ju ungefär 50 000 inom hela ICA-rörelsen.
En grundtanke bakom ett ”firande med mening” var att starta initiativ för framtiden på både riks- och handlarnivå. Meningen var att initiativen skulle fortsätta att leva långt efter själva jubileumsåret.
– För att hjälpa alla att rikta sin kreativitet satte vi under hösten 2015 fyra fokusområden för initiativen. De blev ”hälsa”, ”ett levande Sverige”, ”rum för alla” och ”mat- och måltidsinspiration”, säger Malin.
För att samla alla initiativ och hjälpa sprida kunskap om 100-årsfirandet, skapades en intern jubileumssajt, vagentill100.se, som stod klar till årsmötena i januari 2016.
– Den var handlarfokuserad, men alla medarbetare kunde gå in för att till exempel lajka de olika förslag som nu började dyka upp från handlarledet, säger Malin.
En grundtanke var att starta initiativ för framtiden. Historien var viktig, men initiativen var något som skulle fortsätta leva långt efter själva jubileumsåret.
Det verkliga startskottet för det kommande jubileumsåret var ICA-dagarna 2016. Dessa årligen återkommande dagar dominerades 2016 av ”Vägen till 100”. Ett tivoli hade byggts upp på Friends Arenas innerplan, där gammalt och nytt samsades vid olika stationer. Vid en kunde kunde handlarna börja skapa förslag på egna initiativ att genomföra under jubileumsåret. Vid en annan station, som bestod av en historievägg om 14 meter, kunde varje handlare skriva in sin egen del av ICAs långa historia. På plats fanns även den nystartade 100-centralen, med medarbetare från ICA Reklam i Kungälv som från nu stödde alla handlare genom hela jubileet.
Under hösten 2016 intensifierades arbetet ytterligare. Byråer engagerades och projektgruppen bemannades ytterligare. Samtidigt planerade ICA i övrigt för hur 100-årsjubileet skulle innefattas i deras vanliga verksamhet.
– ICA Sveriges marknadsavdelning, till exempel, arbetade med hur firandet skulle tas ut till våra kunder. Hur hanterar man ett 100-årsfirande, utan att det tar fokus från det vanliga arbetet utan stärker det, berättar Malin. Sedan skrattar hon till:
– Oavsett hur mycket man planerar ser man inte alltid vad man har förrän det börjar bli färdigt. I oktober 2016 insåg vi att framtidsfokuset inte var tillräckligt tydligt. Framtidsrapporten, som vi planerat, behövde få en mer framträdande plats. Så Malin Y Eriksson, som redan var en del av projektet, fick ta taktpinnen och dra upp tempot.
Och lagom till julen 2016 togs ett beslut på att arbeta fram ett framtidskoncept. Januari rivstartade sedan med att ta fram rapporten och sätta aktivitetsplanen för framtidsrapporten.
Detta samtidigt som alla andra planerade jubileumsaktiviteter nu började…
MALINS TIPS INFÖR 150-ÅRSFIRANDET
- Börja i god tid. Vad ”god” är beror på hur mycket du vill fira och vad du firar. 150-årsfirandet kommer gissningsvis kräva mer planering än 110.
- Involvera och engagera hela organisationen. Gör det tidigt.
- Integrera firandet i linjen så mycket det är möjligt. Ett jubileumsfirande ska ingå i det man gör, inte vara en extra sak ovanpå. En projektgrupp skapar fokus och kraft, men försök lägga så mycket av uppdraget i linjen direkt. Då blir det dessutom lättare att engagera organisationen, se punkt 1.
- Möts ofta, men kort. Ingen kan hela ICA, ingen vet allt. Våra veckomöten med hela projektgruppen gjorde att vi aldrig tappade riktning och fart, bortsett från att alla hjälpte varandra att lösa problem snabbt.