1965-1990: Innan allt kallades ICA
Konsum kritiserar
privatägd handel
Våren 1976 gick KF ut i stora annonskampanjer, där de uppmanade konsumenterna att handla i konsumentägda butiker och inte i affärer som drevs ”för att ge vinst åt sina ägare.”
I annonserna hävdades att privathandeln inte längre var så privat, med vilket det menades att det inte längre var egenföretagare som drev butikerna. Bl.a. stod det:
Bakom ICA-butikerna står en gemensam organisation som ofta finansierar merparten i många butiker. Bakom Favör och Vivo och många andra enskilda butiker står storgrossisten DAGAB ägd främst av Salénrederierna och Johnsonkoncernen.
Med hjälp av: ”ofta”, ”merparten”, ”många”, ”många andra” och ”främst” lyckades man således förknippa alla självägande butiker med det på 1970-talet föga uppskattade ”storkapitalet”, utan att kunna fällas för ren lögn.
I ICA-nyheter 6 maj 1976 omskrevs kampanjen och fyra ICA-köpmän fick gå i svaromål.
ICA-HANDLARE KOMMENTERAR KONSUMS ANNONSUTSPEL
Vilseledande propaganda ”Nu är det nästan bara tre företag kvar som förser dig med livets nödtorft. Som väl är, är ett konsumentägt. Handla konsumentägt!”
Konsum skärper tonen i sin marknadsföring mot enskild handel. Denna annons var införd i senaste numret av tidningen Land och kommer troligtvis i fler tidningar. Annonsen har väckt stor uppmärksamhet inte minst bland landets alla ICA-handlare.
Privathandeln är inte längre så privat, sägs vidare i annonsen. Privathandeln vill gärna framstå som en massa småföretagare i kamp mot det väldiga Konsum. Bilden är inte speciellt sann. I alla fall inte när det gäller livsmedel.
Konsum erkänner i annonsen att prisskillnaderna är minimala. Därför är det just själva ägandet som är intressant, sägs det.
– Det var en fruktansvärd formulering, säger Mats Häljestig, köpman, Häljestigs livsmedel i Jönköping. Det är otäckt med så vilseledande propaganda. Tack vare den enskilda människan i ICA-butiken finns så många butiker kvar. Hade vi alla begärt samma arbetstider och löneförmåner som LO:s arbetare och konsumföreståndare hade det gått oss likadant som med konsumbutikerna på glesbygd. Och hur nyttjar det konsumenten?
– Vår styrka ligger i att vi är en frivillig sammanslutning av små privatföretagare. Hade jag inte haft mitt eget företag hade jag aldrig varit villig att satsa lika hårt som jag gjort. Det kommer också konsumenterna till godo.
– Den enskilda ICA-butiken betalar också mer skatt än konsumbutikerna och det kommer naturligtvis också konsumenterna/samhället till godo.
Köpman Olle Sundh, Firma Olle Sundh, St. Mellösa känner sig också som privat företagare.
– Vi upplever aldrig någon styrning utan är en samling individualister som tillsammans styr partihandeln. Den enskilda handeln är alldeles tydligt mer livskraftig än Konsum åtminstone på landsbygden. I alla år är det ju vi småföretagare som skött ruljansen och hållit bygden vid liv när Konsum lagt ned på grund av bristande lönsamhet.
ICA ETT STÖD
– Det är riktigt att ICA kan äga merparten av aktierna i en nystartad storbutik, säger köpman Ulf Westin, Getingen, Åtvidaberg. Så är det i mitt fall, där jag har 9 procent och ICA 91 procent av aktierna.
– Men jag känner mig definitivt som egen företagare ändå. Jag får bestämma i stort sett allting själv och upplever ICA som ett stöd och en styrka. Aktierna får jag själv överta varefter jag får råd.
– Ingen skulle i dag våga nappa på storbutiker om inte ICA kunde satsa ett stort kapital i början.
– Efter 18 år som egen företagare i glesbygd måste jag säga [att] det inte är koncentrationen inom ICA som gör framtiden oviss. Nej det är samhället med alla dessa lagar som gör att man undrar hur det skall gå för oss, menar köpman Bruna Nordlöf, Nordlöfs, Vilhelmina.
– Jag har alltid upplevt mig som egen företagare. Och hade vi inte byggt upp ICArörelsen så kraftigt på 60-talet hade vi kanske inte funnits kvar idag. Liksom Konsumbutikerna hade vi kanske sopats bort.
Urval Anders Gidlöf, kommentar Edward Blom.