ICAs ambition för
kvalitetssäkring

Varför ställs det större krav på ICA än på andra? Det är verkligen inte likhet inför lagen! Och varför ska vi i vissa fall ha egna regler där vi höjer ribban ytterligare? Det är frågor jag diskuterat många gånger under årens lopp med handlare och medarbetare.

Lisbeth Kohls, konsument- och miljöansvarig på centrala ICA, 1990 ca.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA, Centralt

Motiv-ID: DA1900-9318-ICA004223

Fotograf: Mats Källstig

Sökord: Organisation

Bildtext: Lisbeth Kohls, konsument- och miljöansvarig på centrala ICA, 1990 ca.

Beskrivning: Lisbeth Kohls, ansvarig för konsument- och miljöfrågor, ICA Handlarnas AB. Posering framför hylla med Skona-produkter.

Oftast har vi tillsammans insett att det alltid ställs extra stora krav på marknadsledaren men att det också stämmer med våra egna ambitioner för vad vi vill stå för. Genom åren har kraven på butikshantering, sortiment, varuflöde och hela vår verksamhet ökat utifrån en rad olika utgångspunkter. De har byggt på att lagstiftningen skärpts av olika skäl men framför allt på ökade konsument- och samhällsförväntningar i övrigt.

UTGÅNGSPUNKTER FÖR ICAS TÄNKANDE

Som grund gäller att vi följer svenska lagar (numera EU:s) samt de tillämpningsföreskrifter som utfärdas av olika myndigheter. Vi förstärker, där vi anser det behövs, med egna policies och riktlinjer för att underlätta för våra kunder eller minska risken för kvalitetsutarmning och dåligt anseende.

SLOPAD PRISMÄRKNING

Några exempel:

EAN-kodens och datakassornas införande gjorde det möjligt för handeln att komma ifrån ett enformigt och kostnadskrävande arbete med att prismärka varje enskild vara. Det ledde i sin tur till att prisinformationslagen skärptes på 80-talet för att säkerställa att konsumenterna skulle få en fortsatt god prisinformation, bl.a. genom jämförpris på hyllkanten och ett detaljerat kassakvitto.

Införandet av den s.k. ”25-kronan” 1991 blev ICAs svar på det hot som uttalades om att på nytt lagstifta om prismärkning på grund av för mycket prisfel. ”25-kronan” innebar att en kund som upptäckt ett fel på kassakvittot fick 25 kr som plåster på såren – utöver det felande beloppet. En internt mycket omdiskuterad policy som ännu idag hjälper till att upprätthålla goda butiksrutiner och undvika lagändring.

18-ÅRSGRÄNS FÖR ÖL OCH TOBAK

ICA-handlarna införde frivilligt åldersgräns för tobaksköp innan lagen om detta trädde ikraft för att slå ett slag för rökfritt. Med hjälp av affischer i butiken gjorde man klart att ingen under 18 år fick köpa cigaretter och tobaksvaror. Ett liknande initiativ togs när det gällde försäljning av folköl.

ICA-butik, 1972, vid kassan, bl a åldersgräns för mellanöl.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA Förlaget AB

Motiv-ID: DA1900-7278-ICA003014

Fotograf: ReTeam Foto

Tidpunkt år från: 1972-01-01

Tidpunkt år till: 1972-01-01

Sökord: Butiker

Bildtext: ICA-butik, 1972, vid kassan, bl a åldersgräns för mellanöl.

Beskrivning: ICA-butik, kassörska med pingla i kassan. Fler kassor behövs.

MILJÖPOLICY

Miljödebatten på 80- och 90-talen ledde till att vi parallellt med att utforma en miljöpolicy för ICA arbetade med att få fram miljöanpassade produkter och fasa ut sådana som kunde anses miljöskadliga utifrån den kunskap vi hade då. Trots att lagen inte krävde detta. Istället insåg vi marknadsvärdet i ett sådant agerande. På samma sätt tänkte vi när det gällde att få fram alternativa bränslen och ökade järnvägstransporter för att minska miljöbelastningen.

ETIK OCH MATSÄKERHET

På 70-talet började opinionen mot kvalitetsutarmning av charkvaror m.m. Redan då beslöt ICA att frivilligt avstå från vissa produkter för att motverka en sådan tendens. Senare har betydligt svårare frågor krävt våra klara ställningstaganden: genteknik, ursprungsmärkning, djuromsorg, etiskt ansvar för inköp i tredje världen, matsäkerhet. Dessa finns samlade i ICAs kvalitetspolicy med riktlinjer och är goda rättesnören i både det dagliga och långsiktiga sortimentsarbetet.

OMSORG OM MÄNNISKORS HÄLSA

Samhällets oro över de kostnader och problem som uppstår på grund av att vi äter fel ledde till att landsting och kommuner på 80-talet ställde krav på ett ökat ansvar hos handel och industri för varuutbud och reklam. ICAs mest banbrytande insats då blev att som första företag i världen använda hyllkanten för att med ”Gröna Pricken” vägleda till fettsnåla och fiberrika produkter. Några månader senare kunde Livsmedelsverkets styrelse med detta som utgångspunkt ta beslut om att acceptera en allmän symbolmärkning; nyckelhålsmärkningen. Här gick vi i täten! ICAs ambitioner samlades senare i ICAs policy och riktlinjer för Mat och Hälsa.

Reklamannons, 1989, användning av lammkött.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA, Centralt

Motiv-ID: DA1900-9309-ICA004202

Fotograf: Okänd

Tidpunkt år från: 1989-01-01

Tidpunkt år till: 1989-01-01

Sökord: Reklam

Bildtext: Reklamannons, 1989, användning av lammkött.

Beskrivning: Reklamannons med information om användning av lammkött. Avsändare Lisbeth Kohls, ansvarig för konsument- och miljöfrågor, och Rolf-Erik Hjertberg, styrelseordförande i ICA Handlarnas AB.