En resa med
hög kvalitet

Några specifika händelser under de senaste åren fick upp allmänhetens ögon på vilka krav de kunde ställa på livsmedel. ICA agerade snabbt – och blev vägledande i branschens kvalitetsarbete.

I takt med att vi kommit längre bort från bondesamhället har även vårt förhållande till råvaror förändrats. En husmor hade bra koll på hur gårdens kött hade producerats, hur länge en korv klarade sig i skafferiet och när det var dags att skära ner överbliven mat till en pyttipanna. Ju mer urbaniseringen fortskred, desto mer fick vi som konsumenter lita till att kedjan från gård till bord fungerade utan vår insyn.

Oftast fungerade det alldeles utmärkt, tillsammans med våra sinnen kunde vi avgöra om en vara var okej att äta eller inte.

GALNA KOSJUKAN OCH AKRYLAMID

Ett stort slag mot det här systemet var galna ko-sjukan, BSE, som såg sina första fall i Storbritannien 1986. Smittade kor dog, och tio år senare kom bevis för att även människor kunde smittas. För köttbranschen blev det ett hårt slag, och som kund kunde ingen tänka sig att köpa kött som inte var ursprungsmärkt eller vederbörligt kontrollerat.

2002 kom en studie som visade att stärkelse kunde reagera med en aminosyra och under hög värme bilda det cancerogena ämnet akrylamid. Potatischips, knäckebröd och kaffe är exempel på produkter som under tillverkning kunde få en hög halt av akrylamid. I medier och bland allmänheten reagerades det kraftigt, som en analogi till BSE kallade man det hela för galna chips-sjukan.

Riskerna med akrylamid har sedan dess tonats ner, men kundernas kvalitetsmedvenhet bara växte. Inom ICA hade samma utveckling skett, men en händelse i december 2007 accelererade kvalitetsarbetet. Vi talar om den så kallade ”köttfärsskandalen”.

– Det blev en enorm medial uppmärksamhet, ICA förekom i riksnyheterna i 10–12 dagar. Samtidigt pågick en stor miljökonferens i Rio, men den är det få som kommer ihåg. ICA slog ut allt, konstaterar Mats Ovegård som var kvalitetschef för Butik inom ICA Sverige.

Men det är knappast med bitterhet Mats berättar detta. Tvärtom menar han att UG-granskningen var skickligt gjord och att den blev upptakten till ett helt annat kvalitetstänkande, inte bara för ICA utan för hela dagligvaruhandeln.

KÖTTFÄRSSKANDALEN

Låt oss rekapitulera det som kablades ut till de svenska tv-tittarna i december 2007. SVT:s program för grävande journalistik, Uppdrag Granskning, hade fått ett tips om att vissa ICA Maxi-butiker systematiskt märkte om datumet för sista förbrukningsdag av köttfärs och alltså sålde produkterna under falsk förespegling. För att bevisa tesen sattes klisterlappar under paket med köttfärs precis innan butikerna skulle stänga. Nästa dag besökte reportrarna butikerna igen och hittade samma paket, fast med nya etiketter och framflyttad sista förbrukningsdag. Det hela filmades med dold kamera och i reportaget förekom fyra butiker.

– Vår slutsats blev att det fanns oklarheter i regelverken och vissa kunskapsbrister som behövde redas ut. Och det gällde i hela branschen. Generellt var kunskapen större i köttindustrin än i handeln vid denna tid och olika regler om förlängning av datum gällde. Lagstiftningen var inte heller så lätt att för butikerna att förstå och omsätta i praktiken, säger Mats Ovegård.

– Min bakgrund var att jag själv jobbat i butik men också i livsmedelsindustrin där man gjort mycket för att kvalitetssäkra sin produktion och ta ut lagstiftningen i form av instruktioner. När jag kom tillbaka till butiksvärlden tyckte jag inte det hänt tillräckligt mycket, säger Mats.

Men händelserna med köttfärsen 2007 ändrade läget och gjorde att man många på allvar insåg vikten av ett genomarbetat kvalitetsarbete. Kring årsskiftet 2007–2008 påbörjades därför ett gediget arbete för att öka kvaliteten. Bland annat skapades en svensk standard för livsmedelshantering i butiken våren 2008. Denna skrevs av ICA, med involvering av både tjänstemän och ICA-handlare, och standarden antogs sedan för hela dagligvaruhandeln av branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel. Certifiering enligt den nya standarden görs nu utifrån den gemensamma standarden, och detta opartiskt av Sveriges nationella ackrediteringsorgan SWEDAC.

– Både konsumenter och handlare har insett att en opartisk bedömning är det bästa man kan ha och 2009 inleddes ett mer systematiskt arbete för att kvalitetscertifiera ICA-butiker. I dagsläget, hösten 2017, är över 500 av ICAs 1 300 butiker kvalitetscertifierade av tredjepart, och fler är på gång. Ett mycket bra kvitto på ICA-butikernas stora engagemang och ökade kunskaper i frågan.

Kvalitetsresan fortsätter, och i dag har ICA 29 egna kvalitetscoacher som reser runt i butikerna och stöttar i kvalitetsarbetet. Mats Ovegård gick själv i pension hösten 2017. Med gott samvete förmodar vi. Under de här åren har ICA både överlevt ett flertal matkriser och gått i bräschen för dagligvaruhandelns kvalitetssäkring.