De som byggde vidare
Stig Svensson
– vd
ICA Förbundets verkställande direktör under det blomstrande 60-talet och första halvan av det expansiva 70-talet var Stig Svensson (1910–1975) – en av de mer betydelsefulla gestalterna inom ICA-rörelsen.
1929 tog den unge Stig sin studentexamen och redan två år senare en civilekonomexamen. Året därpå, d.v.s. 1932, hade Stig Svensson påbörjat sin arbetsbana hos AB Hakon Swenson som kamrer. 1942 befordrades han till huvudkamrer och år 1949, samma år som Hakon Swenson lämnade sin post som vd för Hakonbolaget, utnämndes han till ekonomidirektör. Detta var en befattning som enligt bolagsstyrelsens egna formulering bättre skulle motsvara det övergripande finansiella ansvaret som en chefskamrer hade inom det expanderande Hakonbolaget. 1953 utsågs han till vice vd och två år senare till efterträdare för Harald Mörck, som vd för hela Hakonbolaget, en post som han innehade t.o.m. år 1962.
FÖRBUNDETS VD
Stig Svenssons viktigaste insatser inom ICArörelsen tog sin start när han år 1963 efterträdde Gustaf Kollberg på posten som vd för hela ICA Förbundet. Till skillnad från Kollberg som kombinerade sin post inom ICA med politiska uppdrag som riksdagsman, blev han den första heltidsavlönade vd:n för ICA Förbundet. Hans tillträde markerade ett epokskifte för centraliseringsprocesserna inom ICA. Nils-Erik Wirsäll menar att Stig Svensson var:
… allmänt aktad, kunnig och med lång erfarenhet av ICA-samarbetet på alla nivåer. [ – – -] Stig Svensson valde att koncentrera sina ansträngningar på kapitalförsörjning och butiksnätbyggande. Det var områden där han hade så överlägset kunnande att hans idéer accepterades av de fyra inköpscentralernas ledare och genomfördes.
MÅNGA ENGAGEMANG
Vad Wirsäll däremot inte talar om, men som tydligt framgår av Stig Svenssons korrespondens och anteckningsböcker, är att han var lika starkt engagerad i frågorna rörande livsmedelsindustri och i ICA-restauranger samt hade hand om en stor del av de utländska kontakterna. Under sin långa och händelserika karriär innehade Stig Svensson också en lång rad andra förtroendeposter. Som en kuriös detalj kan nämnas att han även var styrelseledamot i Kommittén för handelsutveckling mellan Sovjetunionen och Sverige samt deltog i 1972 års skatteutredning. Stig Svensson spelade en framskjuten roll i förberedelserna inför och utarbetandet av den nya ICA-stadgan och konsortialavtalet mellan inköpscentralerna. Som det står att läsa i ICA Förbundets styrelseprotokoll från 23–27 september 1963, var avsikten med omorganisationen:
Att höja den affärsmässiga kraften genom att skapa en ICA-kedja med största möjliga homogenitet samt med målsättningen att Inköpscentralernas inre organisation skulle efter hand anpassas efter ett i princip enhetligt mönster.
DET NYA ICA-MÄRKET
De övergripande praktiska och organisatoriska frågorna låg honom varmt om hjärtat. Tillsammans med Carl-Hakon Swenson ledde han arbetet med framtagningen av ICAs nya symbol i början av 1960-talet.
En symbol för hela ICA-rörelsen som skulle gå igen i butiksemblem, distributionscentraler, tidningar, restauranger, på foton, uniformer, förpackningar och i annan reklam. Ett modernt och slående märke som etsar sig in i folks medvetande.
HANN ALDRIG GÅ I PENSION …
Stig Svensson hann aldrig gå i pension. Han dog i januari 1975 i sin bostad i Stockholm. Strax efter hans död beslöt ICA-styrelsen att instifta en fond till hans minne. Till fondens förvaltare utsågs Handelshögskoleföreningen och direktionen för Handelshögskolan i Stockholm. I en nekrolog av Nils-Erik Wirsäll beskrevs Stig Svensson som:
en fascinerande människa. I kamratlivet en lika humörfrisk som varmt humoristisk vän. I arbetslivet en ständig inspiratör, med den extra glöd som präglar en idébärare.