Nya sätt att
handla

Bilden av köpmannen och husmodern uttrycks i filmvärlden under femtiotalet av den magre och servile handlaren i Åsa-Nisse-filmerna och den bestämda och bastanta fru Selma, hustru till stackars lilla Fridolf. Schablonerna är betydligt äldre än filmerna. I ett tänkt möte mellan dessa två personer står det klart vem som skulle utgå med segern. Det är kvinnan, husmodern, konsumenten som i kraft av sin bestämda uppfattning skulle få sin vilja igenom gentemot den lismande handlaren.

Rollerna som handlare och husmoder försvann snart från filmvärden. Det gick varken att göra komik eller tragedi av dem.

Farbror Assar

I verkligheten fanns andra rolluppsättningar. Närbutiken, handelsboden, specialbutikerna fanns runt hörnet överallt i Sverige. I min uppväxt under femtiotalet handlades mjölk, jäst, kaffe och fläskkotletter hos ”farbror Assar” två hus bort. Det kunde minsta barnet sköta. Handlaren var granne så han sågs också i hemmet. Från sextiotalet började närbutikerna och handlarna försvinna.

NYA SÄTT ATT HANDLA

Nya handelsmönster hade redan tidigare börjat växa fram. Epa-varuhusen kom på trettiotalet, snabbköpen under fyrtiotalet och varuhusen började byggas ut under femtiotalet. I ICAkuriren kan man från början ana ett svalt mottagande av snabbköpssystemet. ”Butiker för dem som har bråttom” lyder en rubrik från 1947 och här finns en underförstådd fråga på lut: Vem har egentligen det?

Med tiden fick allt fler bråttom. I god teknikoptimistisk anda, läser vi i ICA-kuriren 1962 om alla tekniska framsteg som konsumenten kommer att möta i butiken 1975. Artikeln citerar Nils-Erik Wirsäll, organisationsdirektör vid Hakonbolaget i Västerås, och har rubriken ”1975 handlar vi per hålkort”. I framtiden skulle vi inte behöva varukorgar i självbetjäningsbutiken. Vid varje artikel finns istället hålkort som kunden tar med sig. Dessa stoppar kunden i en leveransautomat. Signaler skickas till lagret som levererar varorna till kundens parkerade bil. Kunden betalar dessutom med sitt kreditkort, som ses som lika uppseendeväckande som hålkortsystemet. I modellen ryms varken husmoder eller handlare. Det handlar mer om varuförmedling.

RELATIONEN MARKNADSFÖRDES INTE

Egentligen marknadsfördes inte själva relationen köpmannen och husmodern. Reklamen marknadsför varumärket och vissa varor. ICAkuriren vill främst vara en tidsenlig veckotidning för familjen. Från början var det viktigt med artiklar som intresserade husmodern och barnen. Från femtiotalets mitt kom även artiklar riktade till mannen. Artiklarna kunde handla om fiske eller ge tips om hur hemmet kunde byggas om. I tävlingar kunde man vinna en Volvo PV 444.

På den centrala nivån bidrog man med en gedigen och intressant tidning för hela familjen. Det skulle i sig attrahera kunderna. På det lokala planet var det som vanligt upp till den enskilde handlaren att vinna kunderna till sin butik.