Gösta Brissman
– administrativ chef

Den 13 oktober 2002 besökte Edward Blom och Per-Ola Karlsson, från Centrum för Näringslivshistoria, Gösta Brissman i Västerås för en intervju om hans mångåriga arbete inom Hakonbolaget.

DE FÖRSTA ÅREN

Brissman började sin anställning i AB Hakon Swenson år 1950. Han hade sökt ett kamrersassistentjobb i Västerås, men det hela missuppfattades och han fick istället samma befattning i Örebro. En del av arbetet var att ”plötsligt få ansvaret för 21 flickor”. Dåtidens administration krävde ju ett stort antal kontorister.

Likt de flesta, som gjorde karriär inom Hakonbolaget, fick Brissman de första åren flytta mellan de städer där företaget hade sina kontor. Efter Örebro blev det ett år i Gävle som t.f. kamrer och därefter åtta år i Eskilstuna som kamrer.

Vid tiden före datorernas inbrytande kunde den ekonomiska redovisningen vara ganska lös. Brissman berättar om en distriktscentral där utfallet var 1 % bättre än det borde ha varit, men ingen frågade sig varför, utan bara tyckte att de gjort goda affärer. Till slut lyckades Brissman emellertid upptäcka att felet berodde på att en viss post endast fanns med på ingående balans, men inte på utgående …

TILL VÄSTERÅS!

År 1963 kom Gösta Brissman så till Hakonbolagets centrum, det efterlängtade Västerås. Han hade fått arbete som budgetchef på organisationsavdelningen som leddes av Nils-Erik Wirsäll.

Det fanns vid denna tid en stor mängd lagerställen och genom ekonomisk uppföljning och budgetarbete kunde man se vilka som arbetade rationellt och vilka som inte gjorde det. Genom detta kunde de mindre lyckosamma lära sig av föregångarna på området.

HÅLKORT OCH FLUGFÅNGARE

Det mesta arbetet skedde ännu manuellt, men kostnadsredovisningen kördes redan på hålkort och man hade för avsikt att datoriseringen skulle fortsätta.

När Ludvikakontoret stängdes samt en av arbetskamraterna i Västerås fick ett annat jobb utökades Brissmans arbetsuppgifter. Förutom att bli ansvarig för kontorsorganisationen hamnade även datautvecklingen en dag på hans bord. ”Jag glömmer aldrig”, konstaterar Brissman, ”när Nils-Erik sa åt mig att ta över och jag sa: Jag vet ju knappast vad ett hålkort är!”.

Med ett systematiskt sinnelag och gott samarbete med IBM gick det dock väl och bl.a. datoriserades orderuppläggningen:

När hålkorten kom fick vi grepp om bokföringen och även om lagret. Jag glömmer aldrig första gången vi inventerade och samlat fick reda på hur totallagret såg ut. Vi hade flugfångare i ett lager som räckte i 50 år, tror jag. Hålkorten betydde väldigt mycket för greppet om resultatet.

SAMARBETET MED WIRSÄLL OCH PERSSON

Efter Wirsäll blev Birger Jarl Persson organisationschef. Han skulle fortsätta att vara Brissmans chef under resten av hans yrkesliv. Först blev Persson vice vd och Brissman chef för organisationsavdelningen, sedan blev Persson år 1976 vd och Brissman administrativ chef och vice vd.

Brissman fann samarbetet gott med både Nils-Erik Wirsäll och Birger Jarl Persson. Han uppskattade att: ”De var moderna chefer så till vida att de hela tiden lämnade stort förtroende” och att de kunde verksamheten och branschen väl. I övrigt var de dock ganska olika varandra:

Nils-Erik har alltid varit visionär och tyckt om att ligga före, vilket gjorde honom speciellt intressant. Inte minst när det gällde budget. [—] Birger, han var praktikens man, handlingens man och mycket smidig när det gällde hanteringen av människor.

ARBETE MED HAKONRUMMET

Efter att Gösta Brissman gått i pension 1988 blev han engagerad i att ordna Hakonbolagets arkiv och föremålssamlingar i det s.k. Hakonrummet som fanns på Hakonshus i Västerås. Förutom Brissman var det Carl-Hakon Swenson och Bengt Drugge som utförde detta viktiga arbete.

Dessa handlingar är idag en viktig del av ICAs historiska arkivdeposition hos Centrum för Näringslivshistoria.