1965-1990: Explosionsår

Innan allt hette ICA

1964 tog ICA ett stort beslut: alla anslutna handlare skulle nu ha ICA-loggan på sin butik. I ett svep fick 9 000 butiker över hela landet en gemensam symbol. Under gemensamt namn gick handlarna från att vara enskilda köpmän till att bli del av en stark kedja. Uttrycket ”ICA-handlare” börjar ta form under den här tiden. Fortfarande är ICA uppdelad i sina fyra regiondelar – Hakon, EOL, SV och Nordsvenska – men med en ICA-logga på varje ansluten butik ritas Sveriges matvarukarta om.

Allt detta hände efter vi satte ICA på varje butik:

ICA 90 är den största händelsen i ICA-historien

ICA 90 innebar slutet på de ursprungliga inköpscentralerna och början på det ICA vi känner igen i dag. Det behövdes ett ”svärdshugg” för att komma ur de gamla regionala låsningarna.

Beslut med bragdstämpel

Hur mycket frihet skulle de enskilda handlarna ha, och hur mycket skulle bestämmas centralt? De två frågorna genomsyrade ICA under 25 betydelsefulla år som löpte från införandet av den gemensamma ICA-symbolen i mitten av 60-talet till den stora omorganisationen 1990.

Rune Monö – ICAs logotyp

Den 12 februari 2002 genomfördes en intervju med Rune Monö – skaparen av ICAs berömda logotyp.

Hakonbolaget i relation till Eol och Essve

När ICA-symbolen blev gemensam i mitten av 60-talet hade de tre partihandelsföretagen olika förutsättningar. Till skillnad från Eol och SV verkade Hakonbolaget utanför storstadsområdena.

Eol i relation till Hakon och Essve

På ICA Eol var tron att varje enskild butik måste ha frihet och ett rejält utrymme för individuella säljaktiviteter. Det var det ett synsätt som möttes av förkrossande oförståelse från de övriga regionföretagen, enligt Roland Dickell.

Konsum kritiserar privatägd handel

Våren 1976 gick KF ut i stora annonskampanjer, där de uppmanade konsumenterna att handla i konsumentägda butiker och inte i affärer som drevs ”för att ge vinst åt sina ägare.”

Eols framgångar 1960-1980

När Rolf Olténg som 20-åring genomgick en anlagstest fick han rådet att antingen bli författare, eller vapenhandlare i Mellanamerika. Istället kom han att ägna större delen av sitt yrkesliv åt ICA Eol AB, som svarade för ICA-verksamheten i södra Sverige.

Kalmar Läns Livsmedel blir ICA

Förutom nyetableringar och anslutning av fristående butiker, expanderade ICA även genom att ta över butikskedjor.

Norrmalms livsmedel blir ICA

”En av de största affärer som vi gjort inom ICA”. Så beskriver vd Lars Elford det som kom att kallas Norrmalmsaffären i ett brev till AB Speceristernas Varuinköps Stockholmskontor den 28 september 1970.

Handlarstrid på Gotland

Det är något av ett mysterium att ICA även under handlarägda perioder kunnat ha en sådan kraftfull nyetableringsverksamhet. Varje ny butik innebar ju även en ny medtävlare för de gamla ICA-handlarna.

Sagabutikerna blir ICA

Vid årsskiftet 1986 övertog ICA Eol AB lågpriskedjan Saga Hemköps 14 butiker i Göteborgsområdet efter en imponerande ansträngning från båda parter att komma till en slutgiltig uppgörelse efter 10 års mellanhavanden.

Omorganisationen 1972

År 1972 togs den form av ICA-stadgan, som i allt väsentligt är grunden även idag. Då gjordes också den viktigaste ägarförändringen hittills, genom att ICA Förbundet blev huvudägare i hela ICA, med ICA AB som största aktieägare i de tre regionföretagen ICA Eol, Essve och Hakon.

ICAs reklamutskott på 80-talet

Den 1 september 1984 blev Karsten A. Hess reklamchef på ICA Essve och därmed ordinarie ledamot i dåvarande ICA Reklamutskott. Utskottets uppgift var att samordna ett antal aktiviteter med reklam samt informationsfrågor för hela ICA.

ICA-avtalet 1972

ICA räknar sina anor till 1917, alltså det år som Hakon Swenson grundade AB Hakon Swenson (Hakonbolaget) som en grossiströrelse i Västerås. Samtidigt erbjöd han detaljhandlare att bli delägare i företaget.