Butikerna

butiken
i centrum

Butikerna, och handlarna som driver dem, är grunden för allt ICA gör. Men hur många de är och hur stora de är har varierat över tiden. Och det var länge som de inte ens hette ICA. 

Ibland kan de vara äldre än själva ICA, en lanthandel eller speceributik redan på 1800-talet. Under ICAs första decennier kom det till nya ”ICA-butiker” när lokala handlare såg en möjlighet att starta en butik. Men sedan 1950-talet har ett metodiskt arbete för butiksetablering varit en av grunderna till ICAs butikshantering.

Fram till 1960-talet hade etableringen av nya ICA-butiker nästan helt skett i den enskilda handlarens regi. Nu började i stället ICA att systematiskt arbeta för att få bra butikslägen, och 1960 inleddes en rullande tioårsplanering för nya butikslägen. Tre år senare beslutade ICA-stämman att ICA fortlöpande skulle kartlägga butiksläget i varje kommun. Orter med över 1 000 invånare studerades noggrant och information om sådant som trafikförhållanden, näringsliv, konkurrenternas läge och storlek analyserades. Kommuner, fastighetsägare och byggbolag började uppvaktas för att ICA skulle få bra butikslägen.

Under perioden 1960–1985 uppstod en helt ny butiksstruktur inom ICA. Antalet butiker minskade från 7 400 till 3 500. Så många som 6 000 av butikerna lades ned rent fysiskt, medan de nya butikerna antingen var nyetableringar eller inköpta från konkurrenter. Samtidigt som butikerna blev färre, ökade den totala säljytan.

En milstolpe i ICAs utveckling och hur butikerna etablerades, var det så kallade ICA-avtalet som tillkom 1972. Detta avtal innebar en sorts finansieringsform för nya handlare – ”trappan till egen butik”. Lösningen gjorde det möjligt för nya handlare att starta butik nästan helt utan egna pengar, och för ICA-koncernen att få ett bestämt inflytande över butiksnätutvecklingen och utvecklingen av handlare.

Mot allt större butiker

Trenden mot allt större butiker inleddes i sydvästra Sverige på 1960-talet. Utvecklingen drevs av samhällsfaktorer som förortsbyggandet, massbilismen och en allt större köpkraft hos konsumenterna. Förfinad förpackningsteknik, förbättrade kylmöjligheter, datorisering och självklart självbetjäning spelade stor roll för butiksutvecklingen.

ICAs första storbutik, med en totalyta på 1 200 kvm, var ICA-hallen i Tranås som öppnade 1963. Nästa steg i storbutiksutvecklingen togs 1973, då det var premiär för ICAs Kvantum-koncept. Den första butiken enligt det konceptet, med en säljyta på 4 000–5 000 kvm, var ICA Kvantum utanför Växjö. Sex år senare öppnade den första Maxi-butiken i Mellbystrand utanför Laholm.

Under 1980-talet fortsatte butikerna att växa i storlek och stormarknaderna, i ICAs fall Kvantumbutikerna, fick sitt verkliga genombrott. De vände sig enbart till bilburna konsumenter och blev med sin lägre prisnivå både ett betydelsefullt komplement och en allvarlig konkurrent till den traditionella ICA-butiken.

Under 1990- och 2000-talen blev butikskoncepten Kvantum och Maxi hörnpelare i den kommande utvecklingen inom ICA. Så småningom utkristalliserades fyra butikskoncept – i storleksordningen Maxi ICA Stormarknad, ICA Kvantum, ICA Supermarket och ICA Nära. Maxi skiljer sig från Kvantum bland annat genom större säljyta och en bredare satsning på varor som inte är livsmedel.

I början av 1990-talet ökade lågpriskonkurrensen, främst från utländska aktörer. Inom ICA detaljhandel inleddes därför två projekt för att komplettera butiksutbudet: ”Lågpris Stor” och ”Lågpris Liten” med syftet att skapa koncept med snävare sortiment. Samtidigt inledde ICA ett samarbete med Hagengruppen i Norge, ägare till Rimi-kedjan. I slutet av 1991 togs beslutet att på försök konvertera 20 ICA-butiker i Stockholm till Rimi. Konceptet lades ned i Sverige 2005, då vissa av butikerna omvandlades till ICA Supermarket.

En helt ny typ av kedja

I april 2010 gick startskottet för ICAs satsning på den egna apotekskedjan Cura apotek. Regeringen hade året innan upphävt det statliga apoteksmonopolet, och privata aktörer kunde nu få tillstånd att driva apotek. ICAs första egna apotek etablerades i Göteborg. Därefter öppnades ett trettiotal Cura-apotek som ”shop-in-shop” i större ICA-butiker, det vill säga som en egen butik i ICA-butiken.

Hösten 2014 tog ICA ytterligare ett stort steg inom apoteksnäringen. Då förvärvades kedjan Apotek Hjärtat. Förvärvet innebar att ICA nu blev Sveriges största privata apoteksaktör, och näst störst efter statliga Apoteket AB. Cura-apoteken började därefter omprofileras till Apotek Hjärtat. Hösten 2015 ägde ICA sammanlagt 384 apotek.

BERÄTTA DIN HISTORIA

Har du en ICA-historia att berätta? Vi vill gärna att du hör av dig. Korta minnen, längre texter, brev, bilder… Och ifall du har historiskt material som du vill arkivera vill också höra av dig. Kontakta oss på Centrum för Näringslivshistoria, som tar hand om ICAs historiska material åt dem och även sköter den här sajten.

Kontakta oss

BILD- & FILMARKIV