Utan hembiträde
i Halmstad

I en artikel i ICA-kuriren från slutet av 1940-talet berättar Mimmi Frisk, adjunktsfru och trebarnsmor från Halmstad, hur hon lyckas klara hushållet utan hembiträde. I artikeln berättar fru Frisk om sin arbetsvecka och om hur hon löser olika problem i hushållsarbetet och hur hon får ekonomin att gå runt.

ENLIGT STRIKT SCHEMA

Enda möjligheten att hinna med alltsammans i en lugn, jämn rytm är att följa ett ordentligt schema och såvitt möjligt aldrig rubba ritualen, menar fru Frisk. Enligt hennes schema skall städning, uppköp och lunchlagning vara klart till kl. 12, då familjen kommer hem på sitt frukostlov. De närmaste 2 ½ timmarna används olika för varje dag. Måndagen skötes sålunda småtvätten, som strykes in på torsdagen.

Tisdagar och fredagar anslås timmarna till grundligare städning med timhjälp, på onsdagarna lagas och sys större saker, på lördagarna bakas och förberedes söndagsmaten. Mellan kl. 4 och 5 lagas och dukas middagen och en kvart över sex är disken klar och köket snyggt igen. … Så går dag efter dag med mycket sällsynta arbetspauser. På söndagen blir det lugnare, ty då hjälper hela familjen till med städning, dukning och disk.

DDT OCH KARTONGER

Till det besvärligaste hör förstås maljakten. Fru Frisk har skaffat en uppsättning kartonger i olika storlekar och där läggs varje vår ner de tvättade och DDT-preparerade plaggen. Varje familjemedlem har sin kartong, där innehållet noggrant anges på etiketten.

UTMÄRKTA HALVFABRIKAT

Matlagningen tycker inte fru Frisk är särskilt betungande, trots att hon har ett tungrott kök att arbeta i och trots att hon mödar sig med att servera, god, piffig, omväxlande och nyttig mat (som naturligtvis inte får bli för dyr!), hon vet att ett gott bord betyder så mycket för trevnaden och stimulansen både för barn och vuxna. Hon köper ofta halvfabrikat och konserver, använda med urskillning blir de inte nämnvärt dyrare och man spar både tid, elvärme och ofta disk. Djupfryst spenat, Vatos utmärkta jordärtskockspuré, blåbärssoppa, torsdagsärter och Janssons frestelse kommer ofta på bordet. [—]

Någon gång i veckan lagas någon mer krävande rätt av typ billig husmanskost, kroppkakor, kåldolmar, t.ex. Köttkupongerna placeras oftast i en rejäl söndagsstek, som får räcka till tre middagar. Andra gången göres t.ex. en god köttstuvning med gurkbitar i och serveras med spagetti, tomatketchup och riven ost, tredje gången nedblandas restbitarna i en falsk majonäs tillsammans med små ärter, hackat äpple och apelsin.

CHIC TACK VARE SÖMNAD

Många arbetstimmar går åt att sy nytt, ty att köpa allt färdigt bleve för dyrt för denna stora familj. Så när som på ytterplagg syr fru Frisk alla kläder till sin fjortonåriga dotter och dessutom det mesta möjliga till de två pojkarna och deras pappa. En kurs på yrkesskolan, företagsamhet, händighet och bra mönster hjälper henne att alltid se chic ut och att hålla barnen välklädda för en måttlig summa.

ORDNING, RATIONALITET OCH HUSMODERSGYMNASTIK

Jag är noga med att alltid strikt följa mitt arbetsschema. Jag sätter alltid bums undan allt framdraget efter mig vid matlagningen och sömnaden. Det får aldrig vara skräpigt vid arbetsplatsen. Likaså fordrar jag att de andra familjemedlemmarna plockar reda efter sig, däremot kan jag inte ha stor fordran på att de ska hjälpa till under skolterminerna, så de har nog av sitt. Men någon uppassning är de förstås inte vana att få! Jag går in för att lära mig alla sysslor grundligt och rationellt, som man bör göra i varje yrke, jag tävlar med mig själv om att förenkla handgreppen, öka snabbheten och förbättra resultaten. Min fysiska spänst sköter jag genom att gå med i husmorsgymnastiken två gånger i veckan. Det motarbetar trötthet vill jag lova! Uppskattning och tacksamhet från familjen är också en god stimulans. Umgänget måste förenklas, vid bjudningar måste jag ha all maten lagad på förhand. F.ö. får man förenkla så gott det går, bara inte så att hemtrevnaden försvinner ty den är ändå det viktigaste.

Utdrag ur Smått och Gott ur ICA-kuriren, Västerås 1948, s. 49-52