Sagabutikerna blir
ICA

Vid årsskiftet 1986 övertog ICA Eol AB lågpriskedjan Saga Hemköps 14 butiker i Göteborgsområdet efter en imponerande ansträngning från båda parter att komma till en slutgiltig uppgörelse efter 10 års mellanhavanden. ICA Eol såväl som Saga Hemköps ägare Folke Ryberg hade all anledning att känna sig nöjda.

Ryberg hade redan 1966 startat livsmedelskedjan Spisa tillsammans med ICA-köpmannen och sedermera ICA Eols ordförande Åke Bondesson. Några år senare startades Saga av Bengt Johansson. Saga blev snabbt ett lågprisbegrepp, som med en spargris som symbol dominerade lågprishandeln i Göteborg.

EOL KÖPER SAGA

1976 köpte ICA Eol aktierna i Saga och övertog de då tio butikerna med omkring 400 anställda. Bakom köpet fanns en oro att konkurrenten Dagab annars skulle ta över lågprismarknaden i Göteborg. Istället ville ICA Eol själva vara med och påverka.

Bengt Johansson avgick som vd redan efter ett halvår inom den nya organisationen. Han upplevde att han inte längre hade den handlingsfrihet som behövdes för att driva Saga. Vidare hade försäljningen påverkat Sagas kundkrets negativt. Denna upplevde att Saga blivit dyrare, och 1977 blev mycket riktigt försäljningsmässigt ett dåligt år för Saga. Försäljningen fortsatte minska under 1978 och svårigheterna att vända den negativa trenden kvarstod, trots ny ledning.

SÄLJS TILL ERFAREN ICA-HANDLARE

Våren 1978 presenterades ICA Eol möjligheten att sälja ut Sagabutikerna till en ICA-handlare. Utsikten att vända Sagas svåra försäljningsutveckling syntes större om man fick en erfaren köpman till uppgiften. Folke Ryberg utsågs som lämplig kandidat, tillfrågades och accepterade efter viss tvekan uppdraget. I överenskommelsen ingick att Saga på sikt skulle lägga över sina inköp till DC Kungälv samt använda ICAs varumärke i annonser, på fasader och i butikerna. 1980 lades också Sagas eget centrallager ned.

Arbetet med att vända Saga på rätt köl visade sig emellertid inte lätt. Ryberg möttes av massiv kritik från köpmannakollegor och insåg snart att arbetsbördan var honom övermäktig. Med syfte att stärka Sagas ledning kontaktade Ryberg därför Rolf Svensson, en erfaren redovisningsman på ICA Eol. Svensson visade sig intresserad av ett kompanjonskap med Ryberg.

SVÅRA KONFLIKTER

Hösten 1982 försämrades relationen mellan ICA Eols ledning och Sagas ägare Ryberg och Svensson. Skilda meningar kring frågor som vinstdelning, Sagas styrelsesammansättning och konkurrerande nyetableringar påverkade den direkta kontakten under flera månader; istället kommunicerade man via advokater och revisorer. Konflikterna fortsatte under ett par år för att i en handvändning lösas under 1984, då båda sidor slutligen enades om att söka klara ut ”problemkomplexet” på ett konstruktivt sätt med ett nytt samarbetsavtal. I slutskedet av förhandlingarna hedrades Ryberg och Svensson för sin positiva inställning och Eol poängterade vikten av att dra ett streck över vad som varit.

BLEV VANLIGA ICA-BUTIKER

Redan efter ett par år ändrades förutsättningarna emellertid på nytt. 1986 köpte ICA Eol upp Sagakoncernen för att införliva butikerna i den egna rörelsen och forma dem enligt den traditionella ICA-profilen med egna namn och ICA-handlare. Saga gick därmed i graven för gott.

”Vi trodde inte längre på Sagas konstruktion” sade Folke Ryberg och Rolf Svensson och fortsatte: ”ICA-modellen är den affärsidé som visat sig ojämförligt mest bärkraftig, där ICA-handlaren anpassar sig och sin butik till den lokala marknaden.” Modellen hade en klar fördel jämfört med den tidigare centralstyrning som Sagabutikerna haft. För att klara kravet på omsättningsökning hade Saga dessutom behövt öppna en ny butik varje år, en framtidsvision som knappast var realistisk. För ICAs del innebar övertagandet en större närvaro på Göteborgsmarknaden, något man tidigare haft svårt att klara.