Omorganisationen
1962–1964

Vid grundandet av Inköpscentralernas AB ICA år 1939 var detta endast ett samarbetsorgan, mellan fristående företag – inköpscentralerna: AB Hakon Swenson (Hakonbolaget), AB Speceristernas Varuinköp (SV), AB Eol samt Nordsvenska Köpmanna AB.

Efter det att Gustaf Kollberg övertagit vd-skapet kom ICA att få ökad betydelse. Först på 1960-talet knyts emellertid inköpscentralerna starkare till ICA och den långsamma utvecklingen mot en koncern tar sin början.

ICA-KONGRESSEN 1962

Vid en extra kongress i Göteborg 24–25 september 1962 antogs nya stadgar för ICA Förbundet (eller ICA-förbundet, som man stavade det på den tiden). Här beslutades bl.a. att:

1. Inköpscentralerna skulle ha ett gemensamt märke – det som kom att bli den än idag använda ICA-logotypen. (Hakonbolaget hade ditintills helt avvisat tanken på att släppa sitt välkända Hakonsmärke för en gemensam symbol.)

2. Inköpscentralerna skulle skriva in i sina stadgar att de var bolag anslutna till ICA och ”följaktligen hade att följa ICA:s bestämmelser” (som det heter i Åke Hägermans Från Svenska Varor till ICA Essve, Stockholm 1993).

3. Köpmännen skulle upphöra att vara medlemmar i respektive inköpscentral (eller dess förening) och istället bli medlemmar direkt i ICA Förbundet.

KONSORTIALAVTALET 1964

Efter att beslut även tagits i inköpscentraler och sektionsstyrelser kunde följande nyhet presenteras i nr 3 av ICA-tidningen år 1964:

Konsortialavtal undertecknat – ICA-kedjan blir en realitet

Vid sammanträde i Stockholm undertecknades den 17 februari 1964 ett konsortialavtal mellan de fyra inköpscentralerna inbördes och med centralorganet Inköpscentralernas AB ICA.
[—]
Genom konsortialavtalet delegeras vissa funktioner och beslut till centralorganet och ICA-styrelsen. Konsortialavtalet innebär ett fullföljande av den nya ICA-stadgans riktlinjer.
Inköpscentralernas AB ICA är ICA-förbundets verkställighetsorgan samt centralorgan
för de i Förbundet ingående företagen.
[—]
ICA-kedjan med sina dryga tre miljarder i butiksomsättning blir en allt slagkraftigare faktor i dagens butikshandel.

KEDJAN SOM TAGIT ÖVER ALLA BUTIKER

Det är intressant att se hur man vid denna tid väljer att kalla ICA för en kedja, vilket ju med tanke på ICA-idéns innehåll kan tyckas tveksamt. Redan vid kongressen i Visby 1961 uttalade man dock en önskan om att de ICAanslutna butikerna gentemot konsumenten skulle upplevas som en butikskedja. Att man också lyckades med detta, när de nya identiska ICA-skyltarna från Roos Neon hastigt sattes upp på alla de 9.000 butikerna, är lätt att förstå. Wirsäll berättar, i Den omöjliga idén blev verklighet, att landshövdingen Per Eckerberg upprört ringt och frågat om ”ICA övertagit alla butiker i Östergötland?” Men fått till svar ”Nej, alla ICA-handlare i Sverige har fått en gemensam symbol”.

SAMGÅENDE?

Skaparen av ICA-märket, Rune Monö, har i en intervju 2002 också berättat att han uppfattade viljan hos ICA att införa en ny ”sammanhållande symbol” som ett resultat av ”den omorganisering och samgående av de tre eller fyra enheterna” som då pågick. Efter de mer långtgående omorganisationerna 1972 och 1990 har vi svårt att uppleva besluten på kongressen 1962 och konsortialavtalet 1964 som ett samgående mellan de fyra inköpscentralerna, men man måste ändå säga att det var ett viktigt steg i denna riktning.