ICAs symboler och
logotyper före 1964

Innan det nuvarande ICA-märket, designat av Rune Monö, togs i bruk 1964 fanns inget gemensamt emblem för hela ICA-organisationen. Istället använde varje regional inköpscentral egna logotyper och det var inte heller självklart att det var just namnet ICA som skulle bli det rikstäckande …

KOPPARSKÖLDAR

På SV:s butiker i Stockholm hängdes redan från starten 1922 SV-sköldar i koppar vid entrén, vilket var ett villkor för att bli medlem i inköpscentralen. 1933 ersattes skölden av ett mer renodlat varumärke bestående av bok-stäverna SV inneslutna i en ring eller kedja, symboliserande enighet mellan fristående handlare. I annonser och marknadsföring användes ibland också beteckningen ESSVE omgivet av en oval cirkel (påminner om det klassiska Esso-märket).

Hakonbolaget införde ”Hakonsmärket” med begreppet ”Hakonsbutikerna” 1935. Sedan tidigare stöddes ett antal egna märkesvaror förbehållna den privata handeln av omfattande reklamåtgärder. Emellertid insåg man att en tydligare gemensamhetsbeteckning för de anslutna affärerna måste till både för att förbättra samarbetet och ge reklamen ökad effekt. Dittills hade ”privata affärer” använts som gemensam beteckning men detta upplevdes ha dålig slagkraft vid jämförelse med Konsum, Epa och andra konkurrenter. Hakonsmärkets införande skedde dock inte utan motstånd från de anslutna handlarna och mycket kraft fick läggas på att förklara fördelarna. Den dominerande profilen för varje butik var ju vid den här tiden i första hand det egna handlarnamnet.

FÖRSÖK TILL GEMENSAM SYMBOL

När Eol, Nordsvenska och det gemensamma bolaget ICA samt ICA-förbundet bildades mellan åren 1938¯1940 tillkom nya symboler. Redan på det andra ICA-mötet, hållet den 12 augusti 1938, föreslogs någon form av ICA-märke ”inom kedjeringens ram” och på ett ytterligare ICA-möte den 21 februari 1940 ”beslöts att alla parter skulle vara med om den av Eol föreslagna och i prov förevisade Ringskylten”. Eol- och Nordsvenska-märkena, utformade efter SV:s ringmodell, introducerades 1940 respektive 1941. Något ICA-märke blev det dock inte och vägen dit blev lång och omdiskuterad.

Provkarta med förslag till logotyper för ICA-rörelsen, 1944 ca.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA, Centralt

Motiv-ID: DA1900-7912-ICA004060

Fotograf: Okänd

Tidpunkt år från: 1943-01-01

Tidpunkt år till: 1945-01-01

Sökord: Profilmaterial

Bildtext: Provkarta med förslag till logotyper för ICA-rörelsen, 1944 ca.

Beskrivning: Provkarta med förslag till logotyper för ICA-rörelsen. Förmodligen strax innan en gemensam symbol började användas i januari 1945.

På ICA-förbundets stämma den 28–29 september 1942 föredrog SV:s vd Rudolf Liwendahl ärendet ”Icamärket på emblemen”. En mängd förslag presenterades, troligtvis framtagna av reklamchefen Sten Nyström (se bild!). Detta var första gången som bokstäverna I C A presenterades som butikssymbol i så särpräglad utformning att man kan tala om en logotyp eller symbol. Liwendahl presenterade förslagen på följande sätt:

Under gången tid ha vi talat om att affärsinnehavaren måste träda tillbaka för inköpscentralernas emblem. Nu äro vi framme vid en annan tanke och därmed en annan begäran, att inköpscentralerna få träda tillbaka till förmån för en plats, vi måste lämna Ica i våra emblem – Ica, det hela landet omfattande märket. Men ingen har tänkt sig detta så, att emblemet skall utbytas mot märket, utan Ica-märket skall inarbetas i respektive inköpscentralers emblem. Huvudsaken är dock, att alla visa klara färger utåt, d.v.s. vart Ni hör, att respektive märken, S.V. och Hakon o.s.v. verkligen sitta på rutan – ty det förutan är man ingen god Ica-man.

Principen var således att respektive inköpscentral skulle stå i förgrunden, vilket var en kompromiss gentemot Hakonbolaget. De ansåg att Hakonsmärket hunnit bli så inarbetat och var så välkänt att detta i framtiden borde nyttjas över hela landet och att ”Ica-beteckningen så småningom skulle avvecklas”.

I juni 1943 på ett styrelsemöte för ICA förespråkade emellertid de övriga tre, SV, Eol och Nordsvenska, istället ”en omedelbar övergång till ett enhetligt märke”. Och 1943 års stämma fattade också beslut att ett sådant ”snarast skulle komma till stånd”. En förklaring till vändningen var att namnet ICA nu fått ett brett genomslag tack vare ICA-kurirens snabba succé (start 1942). 1944 godkändes förslaget till märket som bestod av ”en cirkel på en ljusblå botten med guldkant och namnet ICA i rött samt de fyra ringarna med inköpscentralernas namn i guld”. Detta ICA-märke togs i bruk från och med januari 1945, dock inte av Hakonbolaget som fortsatte att använda Hakonsmärket fram till 1964.