ICAs samarbete med
finska Kesko

ICAs närmaste systerorganisation finns i Finland, och den heter Kesko. Kesko är Finlands ledande handelsföretag och driver såväl partiförsäljning till privata ”K-köpmän” som detaljförsäljning till konsumenter.

Redan 1906 började lanthandlarna i Finland organisera inköp tillsammans. I och med Kesko OY:s grundande 1940 kom samarbetet även att innefatta partihandel, marknadsföring, produktion, rådgivning, kreditgivning och utbildning.

BRÖDERNA EMELLAN

Hakon Swenson och Keskos direktör, Ilmo Nurmela, knöt tidigt en broderlig kontakt med varandra. De bytte erfarenheter och information genom brev och besök. Temat kunde vara företagsledning eller personliga resonemang över framtida planer. Som bilagor till breven fogades till exempel mötesprotokoll och ritningar av nya anläggningar.

Detta skedde antagligen i början helt på personligt initiativ och utan styrelsernas samtycke. Sedan 1940-talet har ICAs och Keskos samarbete varit offentligt.

NÖDROP FRÅN KARELEN

Under hösten 1941 fick svenska köpmän ett nödrop från finländska kollegor. Karelen hade återerövrats och den optimistiska flytten tillbaka till Karelen och till Hangö hade tagit fart. Under krigets härjande hade många förlorat allt, och till hembygden återvända handelsmän hade ingenting att sälja.

På grund av varubristen kontaktade Privatföretagarnas Förbund sin systerorganisation Sveriges Köpmannaförbund. Frågan gällde att ordna en insamling eller köp av speciellt textilvaror, husgeråd och andra bosättningsartiklar. Den finska parten noterade, att kooperativa handlare redan hade fått försprång på återerövrade områden, i och med att kooperationen i Finland kunde bistå dem starkt.

INSAMLINGEN

Sveriges Köpmannaförbund mobiliserade flera handelsorganisationer, bl.a. ICA Förbundet. Helt utan problem gick det inte, för Industrikommissionen satte stopp för export av textilvaror, och husgeråds- och bosättningsvaror ansåg sig inköpscentralerna inte föra i tillräcklig utsträckning. ICA Förbundet beslöt dock att delta i insamlingen med 250.000 finska mark – motsvarade ca 19.600 dåtida svenska kronor.

FICK BETALA HEMMA …

Efter kriget besökte allt flera finländska handelsmän Sverige och skaffade både kunskaper och varor därifrån. Hakon Swenson var en generös värd för dem, och inte bara det. Under de här resorna hade finländare ofta svårigheter att föra ut valuta för att betala sina kostnader i Sverige. Hakon Swenson betalade deras räkningar och bad dem betala tillbaka sina skulder hemma – inte till honom utan till Lapplands återuppbyggnad och speciellt till Rovaniemi församling.

BUTIKSKONCEPT

Men detta var bara början på samarbetet. Under decennierna efter kriget anammade Kesko flera svenska butikstyper – på 1940-talet snabbköp, och lite senare, förorternas nya självbetjäningsaffärer. I båda länderna drev man målmedveten politik kring butiksetablering.

Med tiden började även Finland ha någonting att ge i utbyte. 1980-talets framgångsrika ”K-hallar” och de finska köpcentren var av intresse för svenskarna. Man studerade först och främst butiksinredning och butiksteknik samt logistiska lösningar, där Kesko ofta var före sin tid.

KORSVIST ÄGANDE OCH ANDRA SAMARBETEN

Under 1990-talet försökte man nå stordriftsvinster genom att bilda gemensamma bolag, bl.a. för fruktimport och kafferostning. Ett tag ägde ICA och Kesko korsvis varandra med några procents insatser. Inget av dessa försök blev emellertid särskilt gynnsamt, affärssamarbetena tynade bort och korsägandet upplöstes i enlighet med aktieägaravtalet under 1996.

Från mitten av 1990-talet, då både Sverige och Finland blev EU-medlemmar, har ICA och Kesko samarbetat mycket tätt i Bryssel.

SYSTERORGANISATIONER

Under årtiondena har ICA-rörelsens och Keskos samarbete fått stadiga former och samarbetet har varit livligt. Att kalla varandra systerorganisation har inte varit ett tomt slagord. Många drag i verksamheten har liknat varandra, vilket inte är en tillfällighet utan resultatet av ett medvetet informationsbyte och att man varit beredd att dra lärdomar av varandras erfarenheter.