ICA-idén i
modern tappning

Kärnan i ICA-idén är entreprenörskapet kombinerat med samverkan. Efter mer än nittio år är idén densamma, men i vardagen har entreprenörskapet förstås förändrats på många sätt. Jag brukar säga att det inte är frågorna som ändras, utan svaren.

Som handlare under 14 år var jag själv en stark entreprenör som ville vara tusenkonstnär och bestämma det mesta själv. Jag satt i många och långa förhandlingar och försökte klå leverantörerna på den sista 25-öringen. Det var ofta stimulerande, men det tog förstås tid från kunderna.

TÄVLAR MED KLOCKAN

I dagens situation med både nya konkurrenter och ny konkurrens i form av fastfood och andra restauranger blir service och kundfokus viktigare än någonsin förr. Kanske är klockan den man tävlar mest med, eftersom kunderna inte vill lägga tid vare sig på att handla eller på att laga maten. Som handlare behöver man lägga ner mycket tid och energi på att möta sina kunder, anpassa sig efter deras behov och coacha sina medarbetare så att de gör detsamma. Använda sin kunddatabas till erbjudanden såsom handlaren bakom disken gjorde förr. Han visste vad stamkunderna ville ha. Samma fråga har fått ett nytt svar.

SAMLAD KRAFT

ICA startade ju som en samlad motkraft till den då så starka kooperationen och fabrikanterna som hade stor makt. I takt med globaliseringen blir leverantörerna allt färre och större. Detta bemöter vi bäst med samlad kraft, där vi förhandlar tillsammans, eftersom det gagnar konsumenterna.

TEKNIKEN UNDERLÄTTAR

På senare år har tekniken underlättat handlarskapet enormt. För inte mer än tio år sedan diskuterade man fortfarande kampanjer och nettopriser med säljkåren. Sedan skulle man bevaka att kampanjbidraget kom in och räknades på rätt sätt. I dag säkrar vi nettopriset tillsammans, via profiler och specialister på förhandling och sortimentsutveckling. Sedan är det upp till handlaren att använda sin fingertoppskänsla i prissättningen.

När jag tog över min första butik 1986 fick vi en grov uppföljning på resultatet per månad. I februari kom bokslutet. Det var allt. Idag kan man jobba med en otrolig precision genom veckobokslut varje måndagsmorgon. Försäljningen kan man följa per timme. Självklart ger det en helt annan träffsäkerhet och snabbhet i besluten.

EFFEKTIVARE ARBETE, SÄMRE KONTAKTER

Att beställa varor på 80-talet innebar att gå runt med defekteringslistan, ange antal och ringa eller skicka ordern till ICA. Sedan kom handterminalen och idag är det naturligast för många att lägga order via vårt intranät Slingan för leverans dagen därpå.

Medaljens baksida är att förbindelserna mellan butikerna och bakomliggande led förr skapade en tät och personlig kontakt. Det var inte den effektivaste lösningen, men den byggde onekligen upp förtroende och goda relationer. I dag måste vi skapa det goda samarbetsklimatet på andra sätt, framför allt genom att hålla vad vi lovar.

MER TID FÖR KUNDER OCH MEDARBETARE

Som goda detaljhandlare ska vi se hela bilden. Ta ansvar för hela processen från producent till kund, vilket är nödvändigt för att garantera den så viktiga matsäkerheten. I slutänden handlar allt om att förenkla och jobba smart och medvetet. Våga välja bort rutiner som inte tillför nytta. Det gäller både inom ICA som helhet och i det dagliga butikslivet. Då får man mer tid för kunder och medarbetare.