ICA i den
moderna litteraturen

På framsidan av Ivar Lundgrens roman Livets pris från 2004 syns ett enkelt tvåvåningshus med ordet ”SPECERIER” på väggen. I detta hus växte författaren upp. På övervåningen bodde familjen, på nedervåningen fanns butiken. Hans far, handlaren, köpte sina varor från ICA, däremot kallades inte butiken för ICA. ”Man sa att man gick till Lundgrens”. Detta förfarande, med eget namn även om man var ansluten till en av ICAs inköpscentraler, var det vanliga på denna tid.

LANTHANDEL UNDER KRIGET

Romanen är delvis självbiografisk och skildrar en uppväxt i 1940-talets Småland. Butiken är familjens inkomstkälla och engagerar båda föräldrarna. När maken blir inkallad faller mer arbete på hustrun. ”Det är han som hanterar alla dunkar och fat med linolja och ammoniak och shellack och allt annat som målarna behöver. Alla järnvaror som bönderna har användning för håller han reda på, seldon, yxor, spiklådor, det oändliga sortimentet av skruv och spik i alla dimensioner. Silltunnor, fotogenfat, liar och slipstenar. […] Och gemytet i butiken, det som är så viktigt, det är Evert alltid så bra på. Det märks på många sätt att han är borta”.

BUTIKSSON 60 ÅR SENARE

I Elfenbenssvart av Henrik Kullander från 2002 är det likaså sonen till en ICA-handlare som är huvudperson. Han har studerat men vet inte vad han ska göra med sitt liv. Nu jobbar han i sin fars ICA-butik, i Småland också den. Från arbetet skildras såväl fikarum och lastkaj som kassa, lager och chark, där den unge mannen är placerad.

KUNDKORT PÅ ICA

Vanligare än ett inifrånperspektiv är dock att butiken skildras från kundens sida. Det är t.ex. fallet i flera av Jonas Gardells böcker, se separat artikel!

I Mirakelkuren från 2007 av Inga-Lina Lindqvist vill en ung präst köpa pizza, men den kvinnliga diakonen släpar in honom på ICA med hänvisning till att församlingen har kort där. ”Var alla här besatta av att handla på ICA?” tänker prästen i ett senare sammanhang. En blinkning åt de alltmer datoriserade kassorna kopplade till poängsystem och personliga rabatter?

RULLANDE KONSERVER

Barnboken Smått och gott med Samuel Svensson från 2002 av Moni Nilsson-Brännström innehåller både berättande text och recept. Tioåriga Samuel gillar mat, men när han får gå och handla med en kompis i kapitlet ”Strike på ICA” går det på tok. Burkpyramider som rasar när barn härjar i butiken är en populär schablon i böcker och skämtteckningar. Så också här: ”Konserverna rullade ut över hela affären. En träffade en gubbe i huvudet och några for ner i frysdisken”, men Samuel och hans kamrat hjälper så småningom till att bygga upp pyramiden igen och finner det ”nästan roligare att bygga tomatburkar än Lego”.

MÖTEN I BUTIK

För Håkan Nessers huvudperson i Berättelse om herr Roos från 2008 har ICA-butikerna en social funktion. På ”ICA Stubinen vid Norra torg i Kymlinge” träffade han sin blivande fru, när deras kundvagnar fastnade i varandra, och i ”den lilla ICA-butiken i Rimmersdal” köper han sina förnödenheter när han har lämnat henne. Nu är det i stället kassörskan som väcker hans intresse …

NATURLIG DEL AV SAMHÄLLET

I spänningsromaner kan butiken ge lokalfärg och övertygande detaljer. När ett äldre par i Liza Marklunds Livstid från 2007 utsätts för skvaller exemplifieras det med hur ”nackar vreds och ryggar blev breda nere på ICA Kvantum”. Och i slutet av boken låter Annika Bengtzon ”blicken svepa över ICA Maxi, Pingstkyrkan och hotellet”. Formuleringen påminner om de snabba penseldrag som presenterar byns centrum i Elfenbenssvart: ”bensinmacken, ICA-butiken, posten och pizzerian”.

Storköpet och butiken är nästan lika närvarande och nödvändiga i litteraturen som i verkligheten!