Frans-Henrik
Schartau

Han har ett namn som förpliktar, Frans-Henrik Schartau. Hans farfars farfar var Frans Schartau, känd köpman i Stockholm, riksdagsledamot och ledamot av riksgäldsfullmäktige.

Denne organiserade bland annat en ”bankakut” under den stora finanskrisen i mitten av 1800-talet. Börskollegerna i Stockholm uppskattade den hjälpen så mycket att de när konjunktursvackan upphört samlade ihop 34 000 riksdaler till honom. Summan möjliggjorde grundandet av Frans Schartaus handelsinstitut.

Frans Schartau fick en son, vars mor dog i barnsäng. År 1851 köpte Frans, som för sonens räkning förvaltade ett större arv från morföräldrarna, gården Forsby utanför Västerås. Släkten Schartau kom därefter att ägna sig åt lantbruk.

Men Frans-Henrik Schartau ville inte satsa på den yrkesbanan.

– Det var härligt att bo på landet, men lantbrukarna hade det mycket jobbigt ekonomiskt.

Frans-Henrik, som är född 1938, tog i stället en jur kand 1965. Inte långt därefter blev hans far sjuk. Han fick bistå sin far med gårdens skötsel och måste därför åtminstone för en tid stanna kvar i Västeråstrakten.

– Så dök det upp ett jobb som yngre bolagsjurist på AB Hakon Swenson som jag sökte.

Inskolning i Hakonbolaget

Frans-Henrik Schartau fick tjänsten. Han började 1967 och kom att trivas utmärkt. Hakonbolaget, som det då kallades, trivdes också med honom. Företaget ville att den unge, noggranne juristen skulle vara kvar inom ICA-rörelsen. Och Schartau, som blivit allt mer fascinerad av ICAs affärsidé, stannade gärna.

– Jag började därför arbeta som säljare och fortsatte med det under ett år. På så sätt lärde jag mig mycket om handlare, varor och logistik på ett påtagligt och kul sätt.

Efter denna inskolning utsågs Frans-Henrik Schartau till personalchef på Hakonbolaget. I början på 1970-talet tog utvecklingen fart mot mer lagstiftning på arbetsmarknaden. Införandet av lagarna om anställningsskydd (LAS) och om medbestämmande (MBL) innebar att det knappast var någon nackdel att en jurist handlade personalfrågorna.

– Även om de anställas krav på medbestämmande delvis byggde på misstänksamhet fick de en nyttig inblick i hur ett företag sköttes. Det gagnade på sikt verksamheten, förklarar Frans-Henrik Schartau.

År 1981 utsågs han till posten som vd för ICA Förbundet/ICA AB med ansvar för ICAs gemensamma frågor inklusive gruppen av dotterbolag. Fem år på den positionen räckte.

– Det var slitigt att pendla till Stockholm, jag hade fru och fyra barn kvar på gården utanför Västerås.

EN UTMANING

När ICA Hakons vd Birger Jarl Persson pensionerades blev Schartau 1986 ny vd för bolaget. Den nya befattningen var en utmaning.

– ICA Hakon var ju det största, äldsta och – om uttrycket tillåts – det vackraste av regionbolagen.

Bolaget utvecklades väl under Schartaus ledning, men ju längre 1980-talet led, desto starkare upplevde han att ICAs organisation måste reformeras. Samma uppfattning gav cheferna för ICA Eol, ICA Essve och ICA Förbundet/ICA AB uttryck för när de träffades på en konferens i London i december 1988.

– Idén föddes att vi skulle köra ICA på andra ledden, att arbeta funktionellt i stället för regionalt. Redan från början stod det klart att partihandeln skulle vara ett ben, detaljhandel ett ben och allt övrigt ett ben, minns Frans-Henrik Schartau.

Det var ingen smärtfri process att få med handlarna på den nya ordningen. ICAs företag var välskötta och verksamheten genomsyrades av en jordnära, ganska konservativ atmosfär.

Av de tre regionbolagens verkställande direktörer var Frans-Henrik Schartau den som hade det svårast att genomdriva omvandlingsbeslutet. Många handlare anslutna till ICA Hakon såg ogärna att det anrika bolaget monterades ned. Schartau lade ner mycket tid på att förklara hur omorganisationen skulle öka varje enskild handlares konkurrensförmåga. Han behövde till fullo utnyttja både sina stora kunskaper om handel och sitt vinnande sätt.

– Det gällde att få handlarna att dela vår bedömning, att vara tydlig och inte försöka sig på något taktiskt spel.

Men även om ICA Hakons ägare till slut ställde sig bakom idén satt beslutet om den radikala omorganisationen långt inne.

– I de tre regionbolagen hade vi styrelsemöten samtidigt när beslutet om omorganisationen skulle fattas. I ICA Hakon våndades styrelsen inför beslutet och vännerna på Eol och Essve fick vänta ganska länge innan de fick reda på att beskedet blivit positivt även i Västerås, berättar Frans-Henrik Schartau.

År 1990 omvandlades regionbolagen till ICA Detaljhandel, ICA Partihandel och ICA Företagen. Schartau blev vd för ICA Detaljhandel.

– Samtidigt gjorde ICA Hakon ett kanonresultat det sista verksamhetsåret, konstaterar han.

NYTT KARRIÄRSPÅR

Som vd på ICA Detaljhandel blev han kvar bara några månader. Ett skäl var svårigheten att driva vd-skapet lika självständigt som tidigare. De fyra stora ICA-bolagen – ICA-förbundet/ICA AB medräknat – var på ett annat sätt än tidigare ömsesidigt beroende av varandra.

Nu gick Frans-Henrik Schartaus karriär in på ett nytt spår då han utsågs till vd för Stockholms Handelskammare – hans farfars farfar nickade säkert nöjt i sin himmel.

Idag är Frans-Henrik pensionär och hjälper till på fädernegården men kontakten med ICA har han kvar.

– Jag har två söner som är ICA-handlare, en har butik i Stockholm och en i Västerås. De är nog till viss del påverkade av sin pappa i sina yrkesval.