Djupfrysta, levande
fiskar år 1955

ICAs kongresser/stämmor innehåller av tradition inte bara förhandlingar och middag, utan dessutom intressanta föredrag och debatter. Ofta har perspektivet riktats mot framtiden och debattörerna har tillåtits att ta ut svängarna ordentligt, vilket var fallet år 1955. Trots detta upplever man att vissa frågor alltid tycks vara framtidsfrågor. Tidningsklippet kommer ur direktör Odlinds (vid Nordsvenska) samling, men tyvärr framkommer inte i vilken tidning artikeln var införd.

Framtida ”djupfrysning” med atombombardemang

”De moderna livsmedlen” satte sin prägel på ICA-förbundets årsmötesförhandlingar på måndagen. I ett föredrag, som man skulle frestas kalla science fiction-inspirerat, om det inte varit så fyllt av sakliga belägg, skildrade professor Georg Borgström de fascinerande perspektiv konservindustrien eller rättare sagt konserveringsvetenskapen har i beredskap.

– Frysforskningen har visat vägen för konserveringsmetoder, där själva livet bevaras, sade professor Borgström. Den känsligaste av alla levande organismer, sperman, har man lyckats hålla vid liv med lågtemperaturbehandling. Fisk som bedövats och frusits ned har man lyckats hålla vid liv i flera veckor. Konserverad levande fisk är följaktligen redan en realitet vid amerikanska laboratorier…

Djupfrysningen är den dominerande metoden för närvarande, men det är inte säkert att den blir den allena saliggörande. Torkade biffar som återfår normal saftighet efter två års lagring finns redan, pulvriserad mjölk och grädde har en jättemarknad i USA, färdigt kaffepulver som bara behöver blandas med vatten har redan erövrat 27 procent av marknaden i samma land, detta trots att aromen inte kan bli så fin som vid den konservativa tillagningsmetoden. Men man sparar tid.

Bestrålning och atombombardemang är andra konserveringsmetoder som kan komma till användning i framtiden. Därtill kommer automationen, som gör att ett helt bageri så småningom kanske kan skötas av en enda man. Men han är inte bagare. Han är ingenjör.

Matlagningen överflyttas mer och mer från hemmen till fabrikerna. När en husmor i dag köper sin färdiga mat, köper hon inte bara en vara, hon köper också tid. Eller omvänt: livsmedelshandlarna har blivit de största distributörerna av arbetskraft för hemmen.

Ingen tablettmat

Det fanns en tid, då man populärt trodde att framtidens mat skulle bestå av tabletter – att livsmedelsbutikerna skulle bli en sorts matapotek. Vetenskapen har emellertid aldrig varit inne på den linjen bl. a. av den orsaken att man arbetar med att göra varje enskilt mål näringsfysiologiskt komplett. Därför växer det runt USA:s soppindustrier upp ett otal jästfabriker, där man framställer näringsmedel som kan berika sopporna.

Därmed var professorn inne på emballaget, som – fastslog han med skärpa – i framtiden blir ännu mer bestämmande än hittills för livsmedlens distribution. Förslutningshastigheten för burkar närmar sig redan det otroliga – 1 000 per minut. I dagarna har man i USA fått fram ett glas som väger endast en femtedel av det hittills använda men ändå har lika stor hållfasthet. Det finns fabriker med ett femtiotal laboratorier, som dag och natt för utvecklingen framåt. Cellefon [sic!], våtstyrkepapper och – naturligtvis – plaster i tusentals kombinationer öppnar oanade möjligheter.

Professor Borgströms anförande följdes av en debatt i vilken bl. a. direktör Östen Fagerlind i Marabou omtalade att [han] Vid ett besök i Amerika nyligen hade [—] träffat på en förpackning innehållande mix för glasyr, kakmix och emballage av aluminium i vilken kakan kunde gräddas.