AB Hakon Swenson
bildas

”Vi startade på toppen av en vulkan”, sade Hakon Swenson apropå sitt grundande av grossistfirman Hakonbolaget 1917. Vulkanen var första världskriget, som ledde till kraftiga ransoneringar av livsmedel i Sverige. Varubristen kastade i sin tur in livsmedels- och lanthandeln i kris.

Gävle, 1920, Hakonbolagets kontor och lager, exteriör.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA Hakon AB

Motiv-ID: DA1900-9030-ICA002420

Fotograf: Okänd

Tidpunkt år från: 1920-01-01

Tidpunkt år till: 1920-01-01

Verksamhet: Hakonbolagets kontor och lager

Ort: Gävle

Sökord: Byggnader

Bildtext: Gävle, 1920, Hakonbolagets kontor och lager, exteriör.

Beskrivning: Exteriör med personal och lastbil.

Samarbete och konkurrens

Krisen ville Hakon Swenson tackla genom att kombinera två motstridiga begrepp: samarbete och konkurrens. Genom delägande i Hakonbolaget skulle de enskilda handlarna bli ekonomiskt solidariska med varandra, samtidigt som varje delägare/handlare fortfarande var suverän vad gällde skötseln av sin egen butik.

Den 34-årige Hakon Swenson hade tidigare varit delägare och kontorschef i grossistföretaget Manne Tössbergs Eftrtr. i Västerås. Det som var ovanligt med hans eget grossistbolag var just att han erbjöd enskilda handlare att bli delägare. De skulle ha mycket att vinna på delägarskap genom att inköpsrutinerna förenklades och priserna kunde pressas, framhöll han.

Försvar för den fria handeln

Hakon Swenson hade också andra, djupare bevekelsegrunder för att engagera detaljisterna i sitt företag. Han var liberal och stödde ideologiskt den individualism som var grunden för en enskild butiksägares verksamhet. Men kooperationen tog med sina Konsumbutiker ständigt nya marknadsandelar på den traditionella handelns bekostnad. Stordriften gav tydliga fördelar, vilket gjorde de enskilda handlarna ”rådvilla och modlösa”, enligt Hakon Swenson.

Visionären Swenson hoppades att Hakonbolaget för varje butiksägare resursmässigt skulle bli vad kooperationen var för varje Konsumbutik. För att underlätta det målet menade han att företaget måste stå starkt ekonomiskt. Ett överskott skulle inte gå tillbaka till delägarna/handlarna utan öka företagets soliditet och därmed dess förmåga att agera kraftfullt.

Förvånande framgångsrik

Många skakade på huvudet åt Hakon Swensons initiativ. Enskilda handlare var ju kända för att vilja driva sina affärer helt efter eget huvud.

Men belackarna fick bita i gräset. Hakon Swenson hade räknat med att få in ett aktiekapital på 800.000 kronor – intresset var dock betydligt större än så. När drygt 1,2 miljoner kronor tecknats avbröts teckningen. Omkring 250 köpmän hade då hunnit bli delägare. De tuffa krigstiderna bidrog säkert till handlarnas entusiastiska reaktion. Samverkan var nödvändig för överlevnad. Det kunde nu även den egensinnigaste handlare på den mest avlägsna ort inse.

DET BÖRJADE I GÄVLE

AB Hakon Swenson, som firman egentligen hette, inledde sin verksamhet i december 1917 i Gävle efter det att man där inköpt Joh. Westergren, ett grossistbolag med rättigheter att handla med ransonerade varor. En månad senare öppnade huvudkontoret i Hakon Swensons hemstad Västerås och ett kontor i Karlstad. Målet var att täcka in en så stor del av Mellansverige som möjligt. Under de följande decennierna kom liknande handlardelägda grossistfirmor att starta i andra delar av Sverige, det var företag som Speceristernas Varuinköp, Eol och Nordsvenska Köpmanna aktiebolaget. Hakon Swenson hade uppenbarligen tidigt varit inne på rätt spår.

HANDLARÄGD INKÖPSCENTRAL

Även om 1920-talet medförde framgångar för Hakonbolaget, med inköp av andra grossistföretag, utökat aktiekapital och vidgat verksamhetsområde, var Hakon Swenson inte nöjd. Han eftersträvade ett fördjupat samarbete med handlarna och eftersökte ett större engagemang från deras sida. År 1931 var tiden mogen. Hakonbolaget skulle ”bli en köpmännens egen ekonomiska organisation” och sträva efter att lösa ”detaljhandelns betydelsefulla inköpsproblem”.

Nu erbjöds samtliga av bolagets kunder att bli delägare i företaget – ett erbjudande som togs väl emot. Efter 1931 hade Hakonbolaget fått 1.400 nya delägare utöver de tidigare 250, och blivit en ”inköpscentral”.

Och Hakon Swenson fortsatte att sträva framåt – han ville att samarbetande inköpscentraler med handlarinflytande skulle täcka hela Sverige. Först då kunde kooperationen, liksom de rikstäckande affärskedjorna, på allvar utmanas. Hakon Swensons plan lade grunden till att ICA bildades i slutet av 1930-talet.


Författare: Mats Wickman är journalist och kulturhistoriker, som har skrivit många böcker om företagshistoria, ofta i samarbete med Centrum för Näringslivshistoria.