1990-talets
köpvanor

Ett ökat intresse för miljö och hälsa i samband med maten avspeglas tydligt i ICA:s interna tidning Praktiskt Butiksarbete under 1990-talet. Genmodifierade livsmedel diskuterades, och alltfler kunder började välja ekologiska och KRAV-märka varor. Intresset var särskilt stort 1996, då galna kosjukan härjade.

RÄTTVISEMÄRKT OCH ITALIENSKT

Med EU fick vi fler märkningsföreskrifter, och bananerna blev den första färskvaran som märktes med det s.k. Rättvisemärket. Vi fick också, tack vare de öppna gränserna, mer importerade varor att välja på. Särskilt stort var intresset för den italienska matkulturen med sin ost, torkade skinka, olivolja och balsamvinäger. Tidningen beklagade då och då, att vi höll på att glömma den svenska husmanskosten: ”För många människor idag är säkert rimmad oxbringa och rotmos lika exotiskt som jambalaya och nasi goreng”. Men i början av 2000-talet kunde tidningen meddela ”nu flaggar vi svenskt” och att ”det svenska köket har befunnit sig i bakvattnet en tid ”.

På det tekniska området dyker nu också mobiltelefonen upp. I ett reportage från 1995 berättas om hur denna innovation kunde ”spara steg” i det interna butiksarbetet.

KVISTTOMATER OCH WOKGRÖNSAKER

Vilka varor bar vi hem från butiken på 1990-talet? På grönsakshyllorna fanns nu kvisttomater, som lär ha varit den mest köpta grönsaken året 1997, rucculasallad, ”kockarnas favorit”, sugarsnaps och mot slutet av1990-talet den vakuumpackade, skurna salladen. Till en ökning av grönsaksförsäljningen bidrog det nya intresset för Wok-pannan. I gengäld åt vi allt mindre potatis, och under decenniet minskade försäljningen med nästan femton procent.

Knäckebrödet och den svenska limpan förlorande terräng. Däremot köpte vi gärna de mer utlandsinspirerade brödsorterna, som Ciabatta, lantbröd och valnötsbröd.

FRYST FISK OCH STARKA KORVAR

Den hela, färska fisken såldes dåligt. Däremot köpte vi gärna fryst fisk och då helst som färdiga filéer. Förklaringen ansågs vara, att många kunder var osäkra på hur man tillagade en hel fisk. De frysta varorna hade överhuvudtaget ökat stort, med trettio procent under andra hälften av 1990-talet. Särskilt populär var kycklingen, färdigrätterna och räkorna med skal, men den största produkten i frysdisken var glassen.

Sortimentet av grillkorvar breddades, och kryddstarka varianter som chorizo och kabanoss skulle ”locka nya kunder till disken”. Om detta kunde man läsa under 1998. Under det året har konjunkturen gått upp, och därmed också konsumtionen, och tidningen kunde skriva ”svenska folket börjar få det bättre”.

ALLT MER PASTA

Pastan var populärare än någonsin, enligt ett tidningsnummer från 1997. Under de senaste trettio åren hade pastakonsumtionen ökat stadigt för varje år.

1960 åt svenskarna knapp ett kilo per person, och året 1995 var konsumtionen uppe i fem kilo per person, men detta skulle jämföras med italienaren som åt trettio kilo per person.

I mejeriavdelningen valde vi mellanmjölk före lättmjölk, och yoghurten var något mer populära än den traditionella filmjölken, åtminstone tills den blev smaksatt med jordgubb eller blåbär. Hushållsmargarinet och smör minskade medan matoljan ökade.

MILENNIESKIFTET

Att millennieskiftet närmade sig kunde man nästan ana, när statistiken för läsk och lättöl presenterades i slutet av året 1999. Den varugruppen hade ökat mest i volym, särskilt cidern. Ett nytt sekel stod för dörren, och i ett av de första numren för år 2000 kunde man läsa om den japanska maträtten Sushi, som ”blir allt populärare, inte bara i storstäderna utan också i butiker runt om i landet”.