Konserver och
Bullens pilsnerkorv

Konserver har funnits alltsedan Napoleons krigshärjningar i Europa. För att lösa soldaternas mathållning i fält utlyste den franska staten år 1795 en pristävling, som vanns av en konditor, Nicolas Appert. Han fick dock priset först efter femton år, då man testat att hans idé fungerade. Hans metod gick ut på att maten, som man ville långtidsförvara, lades i flaskor eller burkar av glas, som korkades igen och kokades i vattenbad. Bakterierna var ännu inte upptäckta och han kunde aldrig förklara den kemiska processen. En kort tid senare tog en engelsk köpman, Peter Durand, patent på en snarlik konserveringsmetod, men som förpackningsmaterial valde han istället tenn eller järnbleck.

Reklamaffisch för Hakons Färdiga Mat, konserver, 1940 ca.

Deponent: ICA AB

Arkivbildare: ICA Hakon AB

Motiv-ID: DA1900-8649-ICA002014

Fotograf: Okänd

Tidpunkt år från: 1938-01-01

Tidpunkt år till: 1945-01-01

Sökord: Reklam

Bildtext: Reklamaffisch för Hakons Färdiga Mat, konserver, 1940 ca.

Beskrivning: Reklamaffisch för Hakons Färdiga Mat, konserver.

De första konserverna i Sverige dök upp i handeln under sent 1800-tal, men först på 1930-talet började sortimentet växa. Förutom anjovis och sill började det också finnas grönsaker, importerad frukt och delikatesser som hummer och sparris. Idag har plåtkonserverna konkurrens med både glaskonserver, mattetror och det djupfrysta sortimentet.

De flesta hushåll har ett lager av konserver i reserv i sitt skafferi eller i kylskåpet. Burkarna kan vara bra att ha. Man har bråttom, det är tomt i frysen eller man får det där oväntade besöket. I konservförrådet finns kanske anjovisburken som blev kvar efter julens Janssons frestelse, sardinburken till den spontana nattmackan, fiskbullarna till barn eller barnbarn, de skalade tomaterna till lammgrytan eller burken med krossade ananas till födelsedagstårtan.

KLASSIKERNA

På ICAs butikshyllor hittar man fortfarande konserver som funnits i sortimentet i flera decennier och överlevt de mer miljövänliga glaskonserverna och djupfrysningsteknikens frammarsch. Förutom de obligatoriska sillburkarna finns framförallt konserver som förknippas med svensk husmanskost, inte minst under semestertider med ofta förenklad mathållning , som t.ex. Norrlands Pölsa, Salta Biten och Corned Beef, som fortfarande öppnas med vidhängande nyckel.

En självklar produkt i sammantaget är ärtsoppan, ibland kallad för
”konservernas konserv”, som redan i slutet av 1800-talet tillverkades för det svenska försvaret. Försvarets ärtsoppa görs inte längre eftersom vi numera knappast har något försvar, istället finns Soldatens ärtsoppa med ”extra mycket fläskkött”.

De nyttiga linserna och bönorna är väl representerade på konservhyllorna. Där återfinns en riktig klassiker, Baked Beans, som tillverkats av H.J. Heinz i England alltsedan 1869. Den mycket speciella blågröna färgen på burken lär vara märkesskyddad.

En annan klassiker bland konservsortimentet är Bullens pilsnerkorv, som uppnått kultstatus. Konserven skapades 1953 av Alvesta slakteriföreningen, och den då kände skådespelaren och kokboksförfattaren Erik Berglund, lånade ut sitt ansikte och sitt smeknamn Bullen till produkten och konservens gulsvarta etiketten. Namnet Bullen hade han fått från en av sin rollfigurer, en goddagspilt i en pjäs som hette Guldgrävarna. Varken recept eller konservens etikett har ändrats sedan 1950-talet.

ERIK ”BULLEN” BERGLUND

Erik Berglund (1887–1963) spelade teater på Dramaten i Stockholm och medarbetade flitigt under 1930-talet i svenska s.k. pilsnerfilmer, där han spelade grosshandlare, direktör eller polis. I sin ungdom, hade Erik Berglund varit i Paris och utbildat sig till kock, och så småningom började han också skriva kokböcker. Riktigt känd för sin matlagning blev han först genom sina matprogram i radio, ”Prat om mat”.

Erik Berglund var en föregångare och bevisade tidigt att även en man kunde vara kulinarisk hemma vid spisen. Beträffande pilsnerkorven (som ska värmas sakta i sitt eget spad för att inte spricka) rekommenderade han att man skulle lägga en korv och ett lagerblad på knäckebröd och sedan toppa med favoritsenapen.