bottom-img-fade
Start / Butikerna / Handlarna / Butiken som centrum i en tätort
Om än post, apotek och bank saknas, så finns ändå ICAbutiken och övertar ofta de andra servicefunktionerna.

Butiken som centrum i en tätort

Lars Kaijser

Otaliga är de filmer, tv-serier och litterära framställningar i vilka lanthandeln har en framskjuten plats i berättelsen. Att så är fallet är inte att förundras över. Butiken har en central betydelse för landsbygden och dess samhällen. Så har det varit allt sedan de första butikerna etablerades utanför städerna under artonhundratalets andra hälft. De äldre handelsbodarna var ofta centralt belägna och fungerade som en samlingsplats där man skvallrade, förmedlade nyheter och diskuterade gemensamma angelägenheter. Butikerna blev mötesplatser för traktens folk och mer tillfälliga besökare. Här stannade hästskjutsarna och senare lokaltrafikens bussar. Butikerna erbjöd inte bara varor utan kanske också en möjlighet att låna telefon eller att få hjälp av handlaren, som i kraft av sin profession kunde råda i ekonomiska spörsmål.

Post, bank, apotek och systembolag

Tätorternas butiker har behållit sin betydelse som centrum och de utgör alltjämt en mötesplats. Med tiden har den informella samlingsplatsen institutionaliserats och vid butiken finns brevlåda, anslagstavla och kanske telefonautomat. Lanthandelns historia är dock sammantvinad med samhällets övriga förändringar. Avgörande här har varit den stora inflyttning av landsbygdens folk till städerna och detaljhandelns effektivisering och strukturrationalisering. Det sena nittonhundratalets strukturrationaliseringar har slagit hårt mot mindre samhällen som ofta förlorat både bank och postkontor. De lokala butikerna har kunnat överta dessa verksamheter och blivit till serviceinrättningar som förmedlar flera av de tjänster som tillskrivs det moderna samhället. Här återfinns samhälleliga servicefunktioner som post och bank och utlämning av apotekets och systembolagets varor.

Fullgod service på landsbygden

Lanthandelns förändrade villkor har också lett till att antalet butiker minskat drastiskt under andra halvan av 1900-talet. När butiksutbudet glesnar skapas tomrum som påverkar landsbygdens service. Detta har uppmärksammats av flera samhälleliga instanser och föranlett utredningar och stödinsatser från både Konsumentverket och Länsstyrelsernas sida. Ambitionen har varit att säkerställa en fullgod service för dem som bor på landsbygden.

Turismens ökade betydelse har också den återverkat på detaljhandeln. Här är lanthandlarens lokala förankring och kännedom om trakten av största betydelse och butikerna kan fungera som mindre turistbyråer, där man förmedlar information om boende, sevärdheter och lokala evenemang.

Lars Kaijser är universitetslektor vid Etnologiska institutionen vid Stockholms universitet. han disputerade 1999 på avhandlingen ”Lanthandlare”.

Dela artikeln med vänner på Facebook
   

Inga kommentarer

 

Skriv en kommentar till denna artikel

Skicka in
 

Bilder

Om än post, apotek och bank saknas, så finns ändå ICAbutiken och övertar ofta de andra servicefunktionerna.
ICA Kronhallen i Karlskoga – naturlig mötesplats och centrum för diverse aktiviteter.
I storstäder som Malmö får butiken mindre rollen av mötesplats än i mindre tätorter. Trots detta är det nog få ställen man möter så många bekanta på som på Malmborgs.
Visa miniatyrer

Relaterade länkar

Dela artikeln med vänner på Facebook
© 2008 ICA-historien (Centrum för Näringslivshistoria, ICA AB, ICA-handlarnas Förbund)